Äntligen så har man jobbat klart på ett par dagar. Närmare bestämt 6 nätter. Känns bra såklart, fast det är en del att stå i här hemma. Lördagens festligheter närmar sej med stormsteg.
Var med om någonting så fruktansvärt i går! Mitt älskade lilla skötepluttebarn som i stort sett växt fast i vänsternäven på mej dog helt plötsligt och utan någon som helst förvarning.
Jag började nästan gråta! Tankarna var många i huvudet som surrade...hur ska jag klara mej utan telefon? Jag som låg så bra till i WF hos vissa av mina motspelare? Hur ska jag överleva natten på jobbet?
Pratade efter en stunds håglöshet med Erika från jobbtelefonen, hon googlade snällt åt sin mamma och hittade ett forum där det stod en del prova-det-här-tips-om-Iphonen-plötsligt-dör.
Jag testade, höll in hemknappen och på/avknappen samtidigt i 30 sekunder minst, fick kramp i fingrarna och plötsligt.....plötsligt ser jag det lilla välkända äpplet på skärmen, samtidigt som den burrar till lite!
Han var åter i livet!
Kan låta lite väl cyniskt kanske, är väl medveten om det. Men jaja, sån är jag!
Nu kunde jag fortsätta mitt arbete som för en stund plötsligt hade stannat upp.
Anne kom med mitt test för förnyad medicindeligering. Massa frågor och jag kryssade i dom rätta svaren plättlätt. En del är lite kluriga och jag hade nog något fel, men där skyller jag på felformulerad fråga!
Fick i alla fall godkänt och kan jobba vidare ett år till, puh.
Snart dags för middagsbestyr, rårakor med fläsk. En klassiker och Rolf kommer göra dubbla kullerbyttor av glädje.
Själv är jag inte ett dugg hungrig, åt precis lunch min favorit filmjölk och kårnflejjks.
Skulle kunna leva på enbart det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar