Besöket på Sophiahemmet gick fint. Som vanligt var jag ute i mer än god tid. Alltid lika svårt att veta trafikläget, kommer taxin? eller är det kanske en samkörning med någon annan halt eller lytt person som ska åt ett helt annat väderstreck.
Hann med stor marginal med en glass och en kopp kaffe på Café Sophie-Ro som turligt nog ligger precis bredvid fotkirurgen. Fyndigt namn, Sophie-Ro!
Doktorn var nöjd med hälen so far. Stygnen plockades och jag får numera belasta fullt eller efter förmåga. Men jag kommer ta det väldigt lugnt dom kommande tre veckorna i alla fall och ha kryckorna som avlastning som jag haft tidigare. Jag fick prova att sätta ner foten och ta några steg barfota och det kändes typ nästan som vanligt. Skönt! Behöver egentligen inte heller ha min post-op-sko utan kan använda någon vanlig sko helst med lite uppbyggnad för hälen. Äger ingen sådan men funderar på att försöka ta mig till Intersport i Bålsta och få hjälp med en schysst sko.
Medans jag väntade på taxin roade jag mig med att titta på en våghalsig fasadklättrare. Tur att det var sjukhusets fönster han skulle putsa. Nära till sjukvård om han skulle ramla ner alltså.
Sjukresan hem gick geschwinnt, förutom att chauffören höll på att köra över en cyklist på övergångsstället utanför sjukhuset. Cyklisten blev såklart vansinnig och skrek högt av ilska!
I natt ska jag prova det här, tron försätter allt sägs det. Men jag kan inte låta bli att verka aningens skeptiskt.....humlekott? Ska det kunna göra mig sömning och komma ner i varv? Håll tummarna, jag måste få sova, i alla fall en natt.
Nu ett varningstecken, nedan visas en bild på min tass. Ser lite halväcklig ut så scrolla inte ner om ni är känsliga.
Jag gör de lite luftigt här.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar