8 februari 2020

TidresaOchMellofest



I går reste jag tillbaka i tiden en sisådär 35-40 år. Min barndomsvän Ingrid sen hundra år tillbaka var äntligen på besök här hemma. Sist vi träffades var 2011 på min födelsedag och sen på en lunch i december förra året. Men då hann vi inte prata i fatt 40 år direkt.

Jag hämtade Ingrid vid stationen vid 13-tiden och sen tog vi oss en sightseeing runt bygden. Mycket har hänt på 40 år. Det har rivits hus och byggts nytt. Vi tittade till vår gamla låg och mellanstadieskola och mindes allt kul vi gjorde där. Hur vi bl.a fick gå till brandstationen (som låg granne med skolan) varannan fredag och bada bastu. Flickorna gick ena fredagen och pojkarna den andra.
Det ingick även tvagning som utfördes mycket noga av en klasskamrats mamma Lissy...fatta? Man blev tvättad?
När vi hade gymnastik som det hette på 60-talet var det helt naturligt att vår magister kom in till flickornas omklädningsrum och kollade att/om vi duschade efteråt. Han slog sig helt sonika ner på en bänk och satt där medans vi duschade...ehhh va? Hade det varit i nutid tror jag bestämt att det blivit en anmälan på det.
Pojkarna i klassen måste han litat bättre på för där var han aldrig och kollade.


Hemma efter bilturen tog vi oss en promenad runt slottet. Alltid lika fina Lejondals Slott som jag har så nära till. När jag går ut och går är det oftast mot slottet, fina strövtåg.

Jag tror vi gick igenom mer eller mindre allt vi kom i håg från skoltiden. Från det vi började ettan -67 tills vi slutade nian -76. Vad gör alla gamla klasskompisar nu, kan lova att det blev en hel det googlande och sökande på Facebook m.m. Vi pratade om skolresan till Prag i nian, vi åkte tåg, tror det tog flera dagar. Det skulle Greta gillat!
Vi blev kontrollerade vi varje gränsstation utav beväpnade poliser eller var det kanske militärer som kollade allt. Allt vi hade med oss. Ingrid hade veckotidningen Saxons med sig och den bläddrade dom igenom och behöll eftersom tidningen innehöll en artikel om andra världskriget. Våra kameror kollades också.
Vi fick visa våra pengar och det antecknades även hur mycket vi hade med oss och om vi hade några dyra amerikanska jeans och andra klädesplagg som vi hade för avsikt att sälja dyrt.
Och det gjorde vi förstås oftast i mörka gränder. Tror alla sålde någonting faktiskt. Jag hade mer pengar med mig hem än vad jag hade när jag åkte. Var väl en himla tur att inte kontrollen var lika noga på hemresan.

Kommer ni ihåg dom där korta dunjackorna med mudd i amerikanska flaggans färger som var populära på 70-talet? Dom var pojkarna i dom mörka gränderna jättesugna på och dom flesta som hade dessa sålde sina för dyra pengar. Jag hade såklart ingen...men väl ett par träskor som jag sålde.
Minns även att vi hade en tjeckisk tolk/guide som bodde i Prag. En kväll ingick ett besök på en nattklubb. En nattklubb? Vi var 15 år vissa hade hunnit fylla 16!
Vi stod hela klassen i ett vältrafikerat gathörn och guiden visslade och gestikulerade vilt in bilar som stannade (inga taxibilar)  tills alla hade fått plats och sen kördes vi till denna klubb. Helt obegripligt!

Vid 20.30 åkte Ingrid hem och vi ska ses snart igen. Nu ska vi inte tappa kontakten med varandra som vi gjorde tidigare. Man måste vara rädd om sina vänner, dom är dyrbara.

I kväll blir det Mormors Mellofest här hemma. Förberedelserna är i full gång så egentligen har jag inte tid att sitta här med datorn i knät.
Lyssnade på 30-sekunders klippen i går. Jag tror och hoppas att Anna Bergendahl går direkt till final.
Sen skulle det inte förvåna mig om Mendez skräller och han också tar sig till final.
Bengtzing kan ta sig vidare inte för att låten är bra men för att det är hon, typ gamla meriter.
Resten är ett oskrivet kort....blir i alla fall aldrig som man tänkt sig.


Discokulan är redo
 

 Och dukningen var klar redan i natt.  Vi håller oss inne i år, orkade inte skrämma upp värmen i uterummet.
 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar