TristVärreHejRobot

I går klev jag äntligen på min sista genom tiderna riktigt långa och härliga långledighet. Behöver inte kliva i uniformen förrän den 14/2. Känns mycket bra men som alltid kommer dessa dagar gå oerhört snabbt förbi och vips är man där igen för att påbörja det nya schemat.

Ett schema som inte direkt gör någon glad. Vi går tillbaka till stenåldern med varannan helg, fler nätter att jobba och det betyder inte att jag får mer i plånboken för det. Vidare har jag ett pass där jag jobbar fyra nätter i rad, jag som är helt slut efter att ha jobbat tre nätter.
Vi ska börja en timme senare varje kväll vilket är anledningen till att det blir fler nätter varje schemaperiod. På mitt schema förlorar jag 40 minuter/ natt och dessa läggs då ihop och i slutändan får jag ett par nätter till att jobba på min tjänstgöringsgrad. Fast för den sakens skull inte mer betalt. Otroligt surt!
Som om vi på golvet skulle säga till dessa som hittar på det här och som jobbar bekväm kontorstid. Du ska börja 40 minuter senare varje dag och sedan jobba två lördagar i månaden istället. Fast du får inte lön för dessa lördagar. Skulle nog ingen vara glad för.

Jag är i alla fall tacksam och mycket imponerad av mina kollegor som jobbat hårt med att få till detta schema under de förutsättningar som fanns. Och jag är naturligtvis inte ett dugg sur på dessa tre kompisar, dom kan inte direkt trolla med knäna. Bra jobbat!
Jag har i stort fått det jag hade som önskemål: Långledigt (fick tre stycken, en på 6 nätter en på 7 och en på 8 nätter). Jag ville inte ha några singelnätter och jag ville inte jobba mer än tre nätter i rad (fick en fyranätters)
Men sen det där att man är ledig 6, 7 eller 8 nätter, visst det är toppen men märk väl att den första dagen efter man har jobbat sover man bort. Den andra är man trött som fan och sover då med och den natten när man ska gå på igen försöker i alla fall jag inte göre många knop utan försöka sova på dagen. Enkel matematik: 3 dagars s.k ledighet går åt att sova. Det viktiga ordet ÅTERHÄMTNING existerar inte längre.

Det som jag och alla andra är besviken över är alltså att vi ska jobba varannan helg, minns inte ens när jag gjorde det sist om jag ens har gjort det.
Som sagt, äldreomsorgen är på väg utför. Eller förresten det har den varit länge! Spara, spara, spara och spara lite mera.
Jag letar såklart efter nytt nattjobb och det är fler än jag som gör. Ingen som bryr sig om vi skulle sluta då finns det andra i kö som vill arbeta natt och gå på dessa scheman som kommer knäcka oss totalt. Ingen som bryr sig om vår utbildning, kompetens, erfarenhet m.m. Mina 41 år inom äldreomsorgen är tydligen inte värt det det borde vara.
Finns ingen som kommer palla det här, vi är människor, inte robotar och inte värda ett dugg. Lägg därtill min ständiga smärta i nacke, axlar och arm som bara blir värre och värre. Kommer inte direkt må bättre. deppigt värre som ni hör. Skjut mig eller låt mig få gå i pension.

I dag ska jag hämta mina små favoriter från förskolan. Längtar! Det var så länge sen sist, bäst att passa på nu. Inom kort kommer mormor vara som en zombie och inte orka med något.
Vi ska leka, pyssla, mysa, äta Delicatobollar och sen köttbullemiddag på det. Det blir en kort stund här hemma eftersom jag ska träffa mina rara föredettingar från S ikväll.
Vi brukar försöka träffas åtminstone ett par gånger varje år och det är något jag värdesätter mycket, så kul.

I helgen hann jag faktiskt med att få i mig min matsäck på jobbet.

Blir en del hissåkande på nätterna.