 |
| Vintern kom.... |
Ojojoj, vad jag inte bloggar. Har fullt upp med att vara ledig. Eller ledig? Tycker jag har massor med skoj att göra hela tiden.
Här kommer en uppdatering på vad jag har sysslat med i mitt innehållsrika liv den senaste veckan.
I torsdags åkte jag pendeltåg, ända till Sundbyberg. Jag skulle efter ca 8 års uppehåll träffa min bästaste barndomskompis igen. Vi hängde ihop i vått och torrt under hela skoltiden och även efter skolan.
Vi hade bestämt att vi skulle äta lunch på Matilde i Sundbyberg. Det var jättekul att se henne igen och vi hade så mycket att prata om. Blev en riktig långlunch och innan vi sade hej till varandra så lovade vi att vi skulle återuppta kontakten igen. Man ska vara rädd om sina gamla vänner.
På kvällen åkte jag, Ingrid och Emilie till Ikea för att handla på oss massor med nödvändiga bra-att-ha-saker främst ljus för min del. Hann även med Rusta, Lager 157 och In & Finn innan affärerna stängde.
 |
| Ska föreställa dillkött om någon undrar |
Fredagar är det som alltid mammatajm. Den här fredagen inget undantag. Jag handlade, satte fram adventsljusstakar och stjärnor och städade lite grann där det behövdes. Sen fikade vi, två pecanwienerbröd till mamma och en lussekatt till mig. Tur att hon gillar dessa wienerbröd, det är dom som gör att hon överlever med tanke på hur hennes matlådor ser ut och smakar. Hon äter nästan ingenting av maten utan petar i sig bananer, vindruvor och dessa wienerbröd istället.
På kvällen kom Emilie och hennes tre telningar och hälsade på. Rudolf gjorde pizzor med topping efter allas önskan. Chevre, skinka, ost, mozzarella, champinjoner och lite annat fanns att välja på.
Full fart på både Alessia och Stella medans Carlos la sig direkt framför brasan och njöt. Han älskar verkligen brasvärmen och ligger ibland lite väl nära tycker jag.
I lördags var det dags att hoppa på pendeln igen. Vi skulle mot stan och Långholmen. Julbord med övernattning med Rudolfs jobb. Har aldrig någonsin varit på Långholmen och blev glatt överraskad, vilket ställe.
Det pågick även en julmarknad där så det var sjukt mycket folk som stod i vägen överallt.
Vi checkade in i vår cell nummer 309, lite klaustrofobisk hyttkänsla likt Ålandsbåten kände jag av direkt men jag var glad åt fönstret med galler på. Jag kunde i värsta fall se ut om det blev för mycket griller huvudet på mig.
Julbordet var jättefint och fräscht. Efteråt gick vi på en fantastisk intressant guidad tur runt i Kronohäktet, museet (museumet?) och rastgården utomhus. Guiden var lättsam och påläst och vi avslutade det hela med att sjunga?! Hej Tomtegubbar i korus. Lät ljuvligt....eller inte.
Resten av kvällen var det fri lek men alla ville leka tillsammans i Finkan, en bar som fanns vid Värdshuset.
Vi bröt upp vid 23.00 cirka och tro det eller ej så gjorde sig inte klaustrofobin sig påmind. Det fanns annat som oroade mig nämligen några läskiga otäckingar som vrålstirrade på mig hela tiden, ni som känner mig vet att jag har extremt svårt för tavlor, bilder, dockor m.m som stirrar på mig. För att inte tala om clowner! Är rädd för ögon och ja, jag borde kanske söka för det...!
Upptäckte bilderna när jag la mig i underslafen, jag fullkomligt skrek rätt ut: HÄR KAN JAG INTE SOVA! Rudolf stackarn frågade försynt om inte "sängen var bekväm". Jag beordrade omgående ner honom från överslafen och bad honom titta upp på överslafens botten som var full med tidningsutklipp på seriemördare och efterlysta galningar som ALLA stirrade enbart på mig. Fanns bara ett sätt att överleva natten, genom att byta säng.
När Rudolf lagt sig tillrätta i underslafen hade jag fullt sjå att klättra upp till överslafen. En dålig idé eftersom jag går i sömnen, kissar varannan timme och är ibland törstig på nätterna.
Ner igen på stegen för sängbyte igen, Rudolf sa ingenting. Sen blev det inga mer sängbyten den natten.
Släckte lampan, stoppade in dom nyinköpta öronpropparna och somnade så småningom och det kändes skönt när jag vaknade på morgonkvisten och insåg att jag överlevt natten i cell 309.
Efter en jättefin frukostbuffé packade Rudolf sig hemåt medans jag passade på att hänga lite mera med seriemördarna i cellen.
Eftersom jag skulle vara kvar i stan hade jag ingen brådska. Jag skulle möta upp Emilie och Stella strax efter 15.00 vid Odenplan.
Vid 12.00 checkade jag ut och travade iväg mot Hornstulls tunnelbana men där bestämde jag mig för att jag skulle promenera till Odenplan istället. Vardagsmotion i lagom temperatur. Märk väl att jag inte gick vilse en endaste gång och inte använde googlemaps en endaste gång heller, fatta! Jag som annars går vilse i mitt eget hem emellanåt.
Det var väldigt mycket folk när jag gjorde en avstickare mot Gamla Stan och julmarknaden. Gick därifrån meddetsamma och traskade vidare mot city.
Fikade och passade på att ladda mobilen på bästa Scandic Continental och gick sedan vidare planlöst tills klockan närmade sig 15.00 och mitt lilla teatersällskap skulle anlända.
Jag kan verkligen rekommendera er att se den men kanske inte om era barn eller barnbarn är under 3 år.
Föreställningen är två timmar inklusive paus och redan efter tio minuter var det ett himla liv i salongen på barn som ledsnat och på föräldrar som ledsnat dom med. Bredvid oss satt det en mamma med en bebis som var kanske knappt ett år. Förstår inte riktigt vad den lilla killen skulle ha för utbyte av teatern. Han skrek och gnällde från början till slut.
Efteråt hade vi lite tid på oss innan vi skulle äta middag på Restaurang Pompei. Stella ville shoppa! Men som tur var hade affärerna redan hunnit stänga. Då gick vi istället till Java Whiskers för att se om det var några katter vakna i fönstret.
På restaurangen beställde Stella en barnpizza och jag en pastahistoria som båda var jättegoda. Hann precis med tåget som gick vid 19.30. Och stegräknare stannade till slut på 17 410 steg motsvarande 14 km, guldstjärna.
Ytterligare en toppenhelg att minnas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar