11 december 2019

VinterTaxenOchJag

Vår 30-åriga bröllopsdag passerade lugnt och trivsamt. Fick finfina blommor av maken. Jag hade gjort en smarrig kaloririk potatisgratäng som vi åt tillsammans med varsin skiva mycket god ekologisk entrecote. Tog faktiskt varsitt glas rött till köttbiten..va, på en måndag? Gick alldeles utmärkt!
Mätta och belåtna föste jag sedan ut Rudolf i garaget så han kunde tillverka en grej jag har beställt. Efter en stund kom han tillbaka in med den egendesignade "grejen". Jag tror att den kommer att fungera. Vi får se på lördag, fortsättning följer och bild utlovas så småningom.



Hej vad det går!

Nisse-Liten ställde tydligen också till med fest. En trio guldklädda chokladnallar vräkte i sig chips (eller pips som Alessia skulle sagt) Renen däremot fick hundgodis, av självaste Nisse såg vi såklart  inte röken av.

I morse startade jag tidigt, på tok för tidigt. Jag provade på hur dom stackars pendlarna har det i vintertid. Dom som åker pendeltåg varenda morgon för att komma till sina jobb. 
Strax före 8.00 slirade jag in på pendlarparkeringen i Kungsängen för att ta första bästa tåg på stan. Innan dess hade jag svurit och gnällt över att det var 8 minus och bilen var täckt med 1 dm ful snö och hård karateis på alla tänkbara fönster. Som bonus var det is BÅDE på in och utsidan också, jippie!
Det är så kul att studera folk. 9 av 10 glor i sina mobiler. En hade matsäck med sig och åt smaskande sin frulle medans en annan bättrade på sin makeup. 
Jag åkte exakt samma sträcka som i helgen, till Sjöfartshotellet. Kom inte bort den här gången heller, guldstjärna. Rudolf hade nämligen glömt ett utav sina hjälpmedel till hörapparaterna. En slags trådlös dosa han har runt halsen. Vet faktiskt inte vad den heter på fackspråk. 


Storstadsbesöket gick snabbt och jag var åter i Kungsängen med vändande post. Åkte direkt till Carlos och kidnappade honom, han blev överlycklig såklart.
Vi gick en mycket snabb och kort promenad, han hatar vintern han med. Senare på eftermiddagen hälsade vi på mamma. Typiskt att personalen både hade dammsugit och torkat golven hos henne idag,  det fanns således inte en endaste smula eller tappad makaron på golvet han kunde smaska i sig.


Eftermiddagen tillbringades här hemma framför brasan. Carlos parkerade sig som alltid väldigt nära brasan och låg så i två timmar tills det var dags att återlämna honom till sin familj igen.

I morgon är det dags för mig att jobba. Har varit ledig i 16 nätter, tänk om jag glömt allt på jobbet? Den här extra långa ledighet har varit riktigt skön och vilsam trots att jag haft något att göra varje dag. Synd att den gick så fort bara. 

Nu ska jag dricka lite te och se på lördagens avsnitt av Så mycket bättre.
Tack alla ni som grattade oss på bröllopsdagen, det var rart av er ❤


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar