NuBlirBörjeLedsen

I morse stegade jag in på SATS klockan 6.40, himla skönt att riva av min träning tidigt på morgonen.
Benen kändes lite tunga idag tyckte jag så det blev bara 7 km på cykeln men jag körde desto mer på maskinerna sedan. Gjorde allting 20 extragånger. Avslutade med 30 minuter powerwalk på löpbandet.

I går tränade jag också, hängde på låset klockan 8.00 tillsammans med "gubbgänget". Jag hann in först till cyklarna, det finns fyra stycken och dom tre första gubbarna hoppade upp på dom kvarvarande. Hörde att det tisslade medan jag trampade "Nu blir inte Börje glad" sa som och tittade lite snett på mig.
Jag frågade om jag gjort något fel eller vad det var som var galet. Nej, men vi brukar cykla alla fyra här tillsammans fick jag till svar. Men Börje får väl ta löpbandet istället sa dom sen och det gjorde farbror Börje, i fem minuter sen ställde han sig och snackade med kompisarna i stället. 
Blev först lite irriterad, va fasen man tar väl det som är ledigt eller? Eller har dom köpt cyklarna?
Det ordnade sig och jag satt kvar, cyklade extra länge för att vara ett riktigt jobbig fruntimmer.

Idag har Alessia och Emilie varit här en liten stund. Alessia är det fart på, hon är nog inte still en sekund. Lilla hjärtat vad rolig hon är ❤ Hon gillar att pussas, med hela munnen och gärna med tungan också. Emilie skickade en filmsnutt i går då hon pussas med Carlos. Har tittat på den hundra gånger, det är så gulligt så man dör lite.
I morgon ska jag få vara barnvakt en liten stund då Emilie ska på utflykt. Längtar!

I kväll kommer åtta av mina kollegor hit, jag håller som bäst på att skrämma upp termometern i uterummet. 16 grader so far men det blir bättre, jag lovar. Ett par hundra värmeljus skall tändas senare, då brukar det bli 20 grader minst.

Temperaturen kommer med all säkerhet stiga drastiskt när vi är i gång. Vi är ju både bra på att andas och prata, risk för korsdrag kanske?
Har förberett det mesta, bara skjuts in i ugnen en stund innan 18.00. Vinet står och luftar sig och katten sover middag så han orkar hålla i gång och charma tanterna i kväll.

Kommer bli en bra kväll tillsammans med dom jag gillar mest!

Mellohelg2018

Då var man åter i hemmets trygga vrå efter en fantastiskt rolig mellohelg med dom bästa. Vi har som alltid haft galet skoj och jag längtar redan tills nästa år.

Vi checkade in på Scandic No 53 på Kungsgatan och som alltid när man bor på Scandic så finns det en liten rar gåva på sängen. Denna gången inget undantag, tack rara Sussie ❤
Vi åt en god middag i hotellets restaurang, caesarsallad till mig och halloumiburgare till Anne innan vi begav oss ner i tunnelbanan för att åka mot Mariatorget.

Vi hängde självfallet upp morgondagens outfit fint på galgar innan vi lämnade rummet. 

 

Som dom VIP-gäster vi var tillsammans med fem andra blev vi inbjudna in i salongen en timme innan föreställningen. Babsan tog med oss på en rundvandring backstage, visade alla sina scenkläder och peruker, han berättade massa roliga saker och sen förstås blev det tid för fotografering.

På Rival är det tillåtet att ta med sig dryck in salongen, himla trevligt och Anne ordnade påfyllning åt oss. Synd att sitta med torra strupar...och se normala ut. Inget för oss.

Babsans show "Ett liv i rosa" var jättebra. Proffsiga shownummer innehållande glitter, gala, massa skratt, roliga sketcher och monologer. Vi skrattade mycket.
När det var slut åkte vi vidare till Hard Rock Café där Melodifestivalklubben hade Pre-Party inför lördagens final. Artistuppträdande och mingel stod på programmet. Vi tog oss varsin supergod Mojito och ägnade oss åt barhäng och glo på folk en timme innan vi beslöt oss för att traska hem till hotellet.  

Lördagen och den stora dagen! Traditionsenlig middag på Restaurang Maestro på Ringvägen. God mat och gott rött vin. Och som alltid tippade vi resultatet. Plats 1-5 och vem som skulle knipa jumboplatsen. Det var extremt svårtippat i år, alla kunde vinna.
Med mätta magar hoppade vi sedan in i den förbeställda taxin och åkte mot Friends Arena under kodnamnet "gäster" som gav oss lite rabatt på resans pris.

Två säkerhetskontroller senare, där jag lyckades få in min vattenflaska...slarv av vakterna! tog vi plats i den lite lätt överfyllda baren. Jasmine fixade en flaska lättdrucken prosecco och som alltid fyrade vi av den obligatoriska groupien. Härlig schlagermusik dunkade ur högtalarna och alla gäster i Carlsbergsbaren var på ett strålande partyhumör. På dessa tillställningar har vakterna inte ett dugg att göra, det är bara glädje och kärlek.

Vi har alltid kanonplatser på finalen men årets platser tog priset. Jädrar vad bra vi satt (massor med tack och kramar till Mia på Blixten&Co) Precis vid scenen och vi började misstänka att våra vackra fejs skulle synas i rutan. Vi hade rätt, så fort sändningen började började det blippa i telefonerna.....
"Vi ser er" "Ni gör er bra i tv" "Vinka" "Ni syns mer än David Lindgren" haha, det sistnämnda messet trodde jag inte på.

Benjamin vann och jag och många andra var glada. Tycker han var en värdig vinnare med en låt som kommer funka i Portugal  Och kul att dom internationella jurygrupperna och svenska folkets röster var eniga, är inte så vanligt. Tänk om han vinner? Då blir det ESC på hemmaplan...igen! Orkar vi det Anne?

Idag har jag mest tagit det lugnt, jag har haft lite mer ont dessutom. Det frestar på att vara ute och rulla hatt med ungdomarna. Vi var till Kungsängen och firade Emilie som fyller 33 år idag. Vi blev bjudna på en magiskt god tårta och gott kaffe. Och sen förstås det bästa, massa pussar och lek med Alessia och Stella.

Ny vecka på ingång, en ledig sådan för mig. Jobbar inte förrän på fredag. Veckan kommer ägnas åt träning, vila, middag med bästa jobbarkompisarna och sen hoppas jag hinna leka med mina små gullvippor ❤❤❤

Låter som en bra vecka!

Mellohelg

Lite nyfiken vad som var så himla intressant i mitt senaste inlägg? Var det bilden när jag med skräckblandad förtjusning åkte den portabla liften eller var det dom få orden jag skrev om mitt arbete? Tror faktiskt det var det senaste alternativet som gjorde att besöksräknare slog i topp och inlägget hamnade högst upp på topplistan. Kul vad det nu än berodde på!

I går satt jag på cykeln redan redan strax efter 6.30. Vaknade tidigt och kände mig redo för ett pass på Sats. Ja, herregud trodde knappt det var sant själv. Det blev en nätt tur på 8 km, medvind, sol i ansiktet, vindrufs i håret och svettigt värre.

Det visade sig vara en bra idé med tidig träning eftersom det endast var jag och tre till tappra med samma tanke.

Mina kompisar som ska göra mina nackmuskler starkare ser ni till vänster här ovan.Ökade på vikterna på båda, kände mig stark och stolt.

Här står jag, för säkerhets skull med neonrosa tröja så jag syns ordentligt.

 

På tisdagar och torsdag serverades det frukost. Trevligt!

Lunchade med mina hjärtan i går. Erika saknas på bilden då hon åkt hem för att fixa lite. Vi åt på Tasty´s med en Alessia som hade lite myror i rumpan av att sitta still. Hon är för söt, rolig, aktiv, rörlig, busig och skrattar för det mesta...nästan. Precis som det ska vara.  Just idag fyller Alessia 9 vackra månader. Grattis min egna lilla gulliga Röjar-Ralf. 

Glad Rolf som hämtat ut sin nya firmabil. Skrattar lite åt honom som alltid sagt: "Ingen Ford på våran gård" men det är just vad vi har nu, en Ford. Jättefin, luktade så gott invändigt och den hade gått bara 7 mil när han kom hem.

Morgondagens outfit ser ut så här, jag och Rolandz i silvriga kläder. Ni skulle se Annes vackra kreation, den är om möjligt ännu tjusigare. Silvrig paljettklänning som kommer blända er tv-tittare. Så på med solbrillorna gott folk!

Nä, nu har jag inte tid med det här längre. om 6 timmar sitter jag och Anne på pendeln på väg mot stan och incheckning på Scandic No 53 på Kungsgatan. Jävlars vad kul vi ska ha! 

Nu kör vi Mellohelg 2018!

LEDIGMedRåge

Länge sen sist, hinner inte med någonting tycker jag.  Helgen har passerat för flera dagar sedan. Jag jobbade lördag, söndag och måndagnatt. Hade det ganska bra. Som ni vet så har jag slutat att skriva om arbetet eftersom det finns en del energitjuvar som tar åt sig och missuppfattar allt och lite till.
Skulle gärna vilja berätta massor men väljer alltså att avstå.
Avslutade arbetspasset i måndags med lönesamtal klockan 7.00. Dundrade med trötta ögon in på gruppledarens kontor, drämde näven i bordet och begärde 40000:-....skoja. Såklart jag inte gjorde, det blir väl som alltid några korvören mer i månaden.

Känns skönt att vara långledig och långt borta från jobbet som för den delen firade 5 år den 5 mars. Inget jag valde att fira, sov hela dagen eftersom jag jobbat natten innan.

Fast idag har jag varit på lyftteknik hela dagen. Lärt mig att lyfta rätt, använda portabla liften, fått tips hur man lättast hjälper den boende vid vändningar i sängen, tittat på olika förflyttningshjälpmedel och lite till. Inget nytt under solen så att säga. Kunde det mesta eftersom jag varit på ett antal likadana utbildningar. Men självklart bra med en uppfräschning. Nu gäller det bara att överföra det till handling, brukar vara bortglömt efter en vecka eller två och man hamnar i dom gamla vanliga rutinerna vilket är skitdumt.
Roligast var att träffa kollegorna under andra former, några från dagen och så Johanna förstås. Dom gör mig glada och de blev en del skratt när vi hängde och slängde i liftar och sängar vid dom praktiska övningarna.
Vid 12.00 klämde vi in oss i min trånga bil och lunchade "på stan" blev MaeThai och mumsig sushi.
Stannade till och tog varsin latte to go på Espresso House innan vi åkte ner till jobbet för andra halvlek av kursen.
Jag hade ont! Ont av att sitta en hel dag, jag måste vila emellanåt så ikväll blir det soffan extra tidigt.

Annars i veckan då? Helgen som är den vi väntat på ett helt år är äntligen här. Mellohelgen med allt var det innebär, kommer få sjukt kul som alltid. Blir inget bloggande alls det kommer inte hinnas med mellan bubblet och fjäderboan men på Instagram blir det säkert desto mer. Kika in där!

I morgon skall jag först träna på morgonen sen ska jag luncha med mina barn och lillfisan i Jakobsberg. Tänkte hänga med och hämta Stella också, har inte träffat henne sen i söndags....på tok för länge sedan. Facetajmade med henne nyss och det är det roligaste jag vet. Hon fyllde förresten 3,5 år i tisdags. Tänk att jag varit mormor lika länge!

 Här åker jag den portabla liften och jag klarade maxvikten med råge som tur var. Erbjöd Johanna att vi skulle köra ett tandemlyft men hon avböjde, fattar inte varför. Ner kommer man alltid!

GymKort?!Jag?

Fredagens träning på Sats var den sista med min smärtgrupp, det har redan gått sex veckor och det var dags för mig att bli medlem för att kunna fortsätta min träning.  12 månaders bindningstid, lite Håbo Kommunrabatt, dagkort och inga gruppträningar till att börja med. Känns bra! Tänk att tant är innehavare av ett gymkort? Vem kunde tro det? Inte jag i alla fall, men som sagt det är aldrig för sent att börja träna och som jag skrev på FB ser jag det som en investering i både hälsa och välmående. Nog tjatat om det.
I går körde jag kanske lite för hårt igen eftersom jag hade värre ont i går kväll och även idag. Fick en ny övning av David också, en med 5-kiloshantlar jag skulle jonglera med, kanske inte bokstavligt då.

Bjussade min utarbetande make på en mumsig VV-paj i går, bara nyttigheter och endast 10 SP för 1/4 av pajen.

Fast jag åt lite till, hade kvar av mina dagliga sp och det räckte till två glas rödvin också. Kom inte att snacka om att man inte får äta eller dricka gott när man är Viktväktare. Här finns inga begränsningar vad man får stoppa i sig, bara man planerar och tänker till så kan man äta allt, precis som innan fast givetsvis i måttliga mängder. Skulle aldrig funka för mig om jag inte fick äta hur mycket frukt och grönt jag ville.

Gustav kraschade på soffans armstöd på kvällen, dålig bild men han ser väl för skön ut. Har jag förresten sagt att han fixar ny kattluckan nu? Både in och ut och han är så nöjd. Ett jäkla spring på honom och himla skönt att jag vet att han kan gå in i uterummet och lägga sig om jag inte skulle vara hemma. Han har det bra den där kissen!

Jobb inatt och tre nätter framåt. Efter det långledigt i 10 sköna nätter. Ska försöka göra allt som står i min makt för att inte tänka på jobbet. Koppla ifrån allt och bara tänka på roligheter.

Men först blir middag hos bästa vännerna i kväll, räknar med att hinna äta upp varmrätten innan jag måste åka till jobbet. 

Missar således Andra Chansen också, gör inte så mycket. Men jag önskar jag kunde vara hos Stella och titta med henne. Hon frågade när hon var hos mig i torsdags om vi skulle ha mellofest på lördag. Lilla hjärtat vad kul det skulle varit, mormors schlagertjej ❤❤❤

 

 

KvalitetstidBarnbarn

 Vilken mysig dag jag hade igår. Efter några dagar med feber och hosta var Stella feberfri men behövde en återhämtningsdag innan det var dags för förskolan igen. Pappa hade fullt upp med skolarbete, lillasyster och Carlos så vad passade väl bättre att få mysa med mormor en heldag?

Jag hämtade det lite lätt övertaggade och färdigpackade barnet vid 9.00. 12 minus ute så även lilla kaninis hade kläder på sig. Vi åkte först till Dollarstore för lite nödvändigt plåsterinköp. Plåster går alltid åt här hemma när Stella är i farten. Alla behöver plåster lite varstans, och Doktor Stella plåstrar mer än gärna om alla gosedjur, mig och sig själv.

Vi pysslade mest hela dagen. Stella älskar att pyssla. Det märks att hon börjar bli lite äldre för hennes tålamod blir bättre och bättre. Hon ritar, klipper, klistrar...noggrant och omsorgsfullt. Jag gillar också att pyssla som tur är. Vi bestämde att vi ska åka och köpa lite påskpyssel om någon vecka, så vi kan producera kycklingar och påskharar till halva släkten.

Klippdockor!  Där vred jag tillbaka tiden hundra år. Tänk vad jag lekte med klippdockor när jag var liten. Stella är nog lite för liten för att leka med såna, men hon gillade att nallen kunde byta kläder.
Han ser ut som en utforskare sa hon om en klädsel...utforskare?! Hur kan en treåring ordet utforskare?

Solen sken och vädret var faktiskt ganska behagligt trots kylan. Vi bestämde oss för att ta en sväng med pulkan. Vi gick till lekparken och gungade, hittade djurspår i snön som Stella älskar att titta på. Var det en elefant tro? Eller kanske en varg?

Innan vi gick in slängde jag mig på rygg i snön och viftade med armar och ben..Stella tittade skeptiskt med stora ögon på mig och undrade vad jag höll på mig. Ville bara lära barnet hur man gör snöänglar. Alltid bra att kunna det. Att ta sig upp utan att förstöra ängeln var en annan femma, där behöver jag lite träning kan jag erkänna. Tyckte att Stella skulle göra en snöängel också men nej, flickebarnet avböjde med bestämdhet.

När jag borstat av mig all snö gick vi in och satte vi oss med Ipaden i soffan och forskade om djurspår. Spåret vi sett vid lekparken var rådjur. Sen tittade vi på söta bilder olika djurs alla ungar.  Stella gillade känguruungen bäst där han satt i sin mammas ficka på magen. 

Vi bakade chokladbollar. Var mest jag som rullade eftersom min lilla kompanjon tyckte att det var kladdigt och satsade på att äta upp strösslet istället.

Köpte för ett tag sedan någon rolig sand (sandlera) som inte torkar, känns som riktig sand och lätt att forma. Den höll oss sysselsatta länge.

Vid 18.00 lämnade jag tillbaka min lilla bästis. När vi klädde på oss i hallen såg hon lite ledsen ut och sa : "Mojmoj, jag kommer sakna dig" Min lilla älskling ❤❤❤

Tänk vilken gåva det är att få barnbarn! Vi har så fantastiskt kul hela tiden.

PlaneringLasagnePsykfall

Tre kiropraktorbesök, åtta läkarbesök, ett magnetröntgenbesök, ett specialistläkarbesök, 24 sjukgymnastbesök, tio akupunkturbehandlingar, sex veckors rehab, åtta månaders sjukskrivning och hundratals värktabletter senare har jag alltså nu återgått till arbetet.
Jobbar numera min ordinarie tid på 71 %. Första två nätterna avklarade och det fungerade skapligt. Vid 02.00 måste jag ta mina fyra värktabletter för att kunna röra mig någorlunda smärtlindrad sista halvan av natten.
Undrar hur länge magen pallar alla dessa tabletter? Önskar att jag vore gift rikt eller Lottomiljonär så jag kunde sluta jobba, men det är bara att drömma vidare. Hade varit fint om man sluppit gå till jobbet av mer än en anledning.

En sak som i alla fall är bra är det här med frikort, nu vet jag vad vissa av er tänker, men jag menar frikort inom sjukvården. Men okej då ni som tänker frikort ur en annan synvinkel...Schyffert, haha!
Har haft frikort hela tiden sen i juni när skiten började. Tänk om man annars skulle betalat allt detta varje gång. Räknade snabbt ut att bara mina sjukgymnastbesök och rehabveckor skulle landat på över 5000:-. Heja Sverige, bra idé med frikort.

Har annars blivit ganska duktig på att hantera min ständiga smärta. Måste tänka på hur jag rör mig. När jag kör bil och ska parkera letar jag efter en ledig ruta där jag slipper backa ur när jag sedan ska hem igen. Kan inte vrida på huvudet nämligen och borde förstås inte köra bil alls. Men rakt fram går bra, får satsa på att bara köra rakt fram helt enkelt. Vart hamnar jag då tro, Luleå?
När jag pratar med någon måste jag sitta rakt framför, går inte att sitta bredvid någon. Jag försöker lyfta mindre, ber om hjälp om något tungt ska bäras. Packar alltid i flera och mindre plastpåsar på Willys när jag handlar mot förut då jag slängde allt i två skittunga papperskassar.
Och Rudolf, måste jag säga, är en väldigt bra hjälpreda här hemma. Han gör det mesta, som han i och för sig alltid gjort.

Jag gillar att planera roligheter och framförallt att ha något att se fram emot. Inget undantag detta år.

Anne och jag börjar schlagerhelgen nästkommande helg med att checka in på finfina Scandic No 53 på Kungsgatan. Lite bubbel, lite mat och mycket skratt hinner vi med innan vi tar oss till Rival för att se på Babsans senaste show. Vad vore väl bättre att ladda med än lite rosa schlager a´la Babsan inför lördagens stora final.

Vad vi hittar på när den är slut vet vi inte men säkert något trevligt (prosecco?!) innan vi beger oss till hotellet för att sova.

Efter hotellfrukost checkar vi ut och beger oss ut på stan. Klockan 16.00 möter vi upp resten av schlagergänget på fantastiska Restaurang Maestro på Ringvägen. Vi äter alltid vår införmiddag på just den restaurangen. Bästa greken i stan, makalöst god mat!  Och personalen känner igen oss, aha, här kommer schlagergänget brukar dom hälsa oss välkomna med. Med mätta magar hoppar vi sedan in i taxin med slutdestination Friends Arena och resten vet ni. Årets stora händelse, finalen, den vi väntat på sen förra året.

Vi kommer dansa fuldans till Rolandz. Eller kanske inte....det är något med den låten i alla fall. Jag har nynnat på den ända sen i lördags...varför? Den satte sig verkligen i min lilla hjärna.

I april checkar Rudolf och jag in på ett annat trevligt Scandichotell, troligtvis Sjöfartshotellet.

Middag på någon trevlig restaurang innan vi återigen tar oss till Rival för att denna gång se Pernilla Wahlgrens show. Har lite svårt att greppa att jag faktiskt fick med mig Rudolf på detta men vi brukar alltid titta på Wahlgrens värld på tv och han fnissar en del han med precis som jag.

Vi kommer fira midsommar i Rom, precis som förra året. Förhoppningsvis mår jag lite bättre detta år. Förra året hade nacken precis börjat bråka och smärtan var outhärdlig minns jag, usch.
Att sitta under något parasoll på en uteservering och dricka latte, det är grejer det!

  

I juli skriver vi in oss på Vadstena Mentalsjukhus. Eller i alla fall före detta mentalsjukhus från 1800-talet. Numera ett pensionat.

Kommer bli galet spännande att bo där, kommer vi kunna sova? Eller kommer vi höra alla dessa skrik av ångest, tvångströjor, elchocker och andra hemskheter. Sitter det kvar i väggarna? Finns lite olika hus att besöka på sjukhuset, bl.a Stora eller lilla Dårhuset. Vet vad vissa av er tänker nu, och ja, jag passar nog bäst på det stora dårhuset alla dagar i veckan.

Guidade historiska turer på det gamla sjukhuset står också på agendan. Älskart!

 

Huvudsyftet med Vadstenavistelsen är ändå GES. Dessa "gubbar" som vi gillar att lyssna på. Även det gjorde vi förra året men då på Öland i slottsruinen. Nu väljer vi ett annat slott (gillar slott) Vadstena Slott. Kämpade med smärtan förra året och vill försöka på nytt igen, denna gången med mindre ont är förhoppningen.

Vinresa till Piemonte i oktober igen var planen ända tills igår.  Men nu har vi tänkt om och satsar istället på en annan vinresa till Toscana våren 2019. Då med hela gänget som var med i höstas, en återträff alltså.  Hade förstås varit superkul att göra resan till Piemonte igen men dessvärre kostar det en del och vi kan inte åka på båda, då väljer vi istället Toscana, som är så fantastiskt vackert och jag längtar redan. 

Är 10 år sedan jag var i Toscana, den gången på bussresa med mamma. Kul resa men för mig kändes det mera som två veckor på jobbet. 99 % av bussens resenärer var pensionärer med rullatorer och jag fick jobba hårt med att hjälpa tanterna med det mesta. Vi besökte en vingård och jag tror att det var bara jag som uppskattade det, mamma spottade ut vinet vi fick prova,  tyckte det var surt deklarerade hon högt.

Det klagades en del på vad vi blev serverade för mat också...tanterna ville ha potatis, måste det ALLTID vara pasta. Hallå??? Vi är i Italien kärringar, höll jag på att skrika men hejdade mig. Kanske var bäst. Själv tycker jag maten var makalös god men så var jag också tonåring enligt tanterna.

Bäst var nog när vi fick lasagne till middag en kväll. Mamma blev överförtjust och utbrast "Äntligen slapp vi pasta!" Ehhh, hur tänkte hon där? 

Guldstjärna till guiderna som har detta som arbete, jag var slut mentalt i en vecka efteråt.

En resa till Kivik blir det såklart i sommar eller höst också. Längtar efter Åke och Eva och deras goda mat på Eva på torget. 

Slut på meddelandet! Nu över till dom benfria fläskkotletterna.