Såklart gick allt galant, alla tre är oerhört behändiga att ha att göra med och vi hade kul hela tiden.
Nattsömnen däremot blev det så där med, i alla fall för mig. Har kommit på att sova är överskattat.
Alessia sov gott med en matpaus vid 00.30 och Stella valde att byta sin säng mot min vid 4.00, då var hon vrålpigg och tyckte vi skulle äta frukost.
Nähää, du lilla vän, det är natt och vi ska sova länge till sa jag och till slut så somnade hon om och då passade ju såklart Alessia på att vakna, hon sken som solen själv och var pratglad som alltid. Tog snabbt upp henne, stängde till sovrumsdörren så Stella skulle sova vidare och sen smög vi en trappa upp och myste. Så himla mysigt ❤❤❤
Barnvagnsrally med Bertil till vänster och Alessia till höger i färdriktningen
Pizzabagaren in action, för dagen iklädd somrig jordgubbsklänning bakochfram
Vi promenerade till Coop i Tibble för lite mjölkinköp. Bertil hängde med han också såklart, han är med överallt.
Måndagens lunch på g. Kocken hade bestämt våffla och så fick det bli. Stella vispade, diskade och smaskade. Hon är fantastisk duktig i köket, hon har lite att brås på.
Carlos trivdes när vi var där. Vi satt mycket och myste när småfisarna somnat, han följer mig varje steg och är min absoluta lilla favoritprins. Vi blev så glada när beskedet från veterinären kom häromdagen, den bortopererade tumören på tassen var som tur godartad. Puh! Stygnen är bortplockade och allt ser bra ut.
Just ja, jag var iväg till min nya doktor i fredags. Bålstadoktorn är ljusår från Bro Vårdcentral, redan i entrén blev man sedd, trevligt bemött och det var ett mysigt väntrum jag klev in i. Tända ljus, dov belysning och alla hälsade vänligt.
När det var min tur kom doktorn ut i väntrummet tog i hand och sa godmorgon och välkommen till oss....ehhhh va?
Besöket gick bra, jag fick förtroende för läkaren. Hon skrev ut andra tabletter och jag ska prova att jobba halvtid från den 2/11.
Så nu mina kära kollegor, jag vet att ni längtat efter mig (hahahahahaha) Nu är jag snart på banan igen. Meeeeeen jag känner mig helt ärlig lite skeptisk till min bejublande comeback. Anledningen? Smärtan såklart, jag har fortfarande jätteont och äter maxdos av kombon Alvedon+Ipren och sen Paraflex på det.
Vet inte hur bra jag tycker det känns att försöka sköta sitt jobb med massa smärtstillande i kroppen. Men jag gör ett försök såklart, vill inget annat än att komma tillbaka. Jag är inte den som är den.
Nu blir det kaffe med Roffini, kissen och Hela Sverige bakar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar