SkrattGråtSvansarOchBarnbarn

Redan torsdag och snart helg som för mig innebär jobb. Tror förresten att jag aldrig har skrattat så mycket på en arbetsplats som på den här, stormtrivs! I tisdagsnatt fnissade vi mest hela natten och dom få stunderna alla var inne samtidigt för kaffe och eventuell kisspaus hade vi extra skoj. Samtalsämnena var högt och lågt  bl.a människor som föds med svans (finns tydligen det), flodvalar?, skogsmöss i mikron, matlådor, arga katter och mycket mera.

Var tvungen att ställa alarmet igår på 12.00 eftersom det skulle komma en reparatör och kolla på våran vinkyl som inte fungerar som den ska. Har vi hört det förut? Mmm, har ändå fått den utbytt en gång och nu krånglar även den här senaste som vi haft sen februari. Skitgrejer och den var inte billig heller. Pojken, han såg ut som 15 år högst, kom redan 12.15 och han bytte ljuslist, motstånd och elektronik. Motstånd? Kan man byta det? Kan nog inte vara samma motstånd som jag tror i alla fall. Vi håller tummarna att den fungerar som den ska nu. Kommer ny leverans snart från La Casa di Bricciano, den underbart fina vingården vi besökte i Toscana i juni.

Snart bästisar kanske?

 

Idag har jag varit hos Carlos en stund, har man ingen kisse längre får man gosa med en en liten rar fransos istället. Vi gick en långpromenad och hade turen att träffa på Lena och Pingla precis när vi skulle gå. Dom bor i samma huslänga som Carlos och Pingla har alltid varit lite reserverad och en smula rädd för den framfusiga "besten" på 39:an. Tror mest för att han låter en smula, är lite framfusig och dreglar...haha. Han är ju världens snällaste hund!
Lena och jag är f.d arbetskompisar då vi jobbade på Bergshöjdens Förskola tillsammans för drygt 30 år sedan....hjälp! Kul att prata gamla minnen från den tiden. Där trivdes jag verkligen och även på den arbetsplatsen skrattade jag mycket.

Promenaden gick jättebra, dom trippade fint bredvid varandra och Carlos förstod nog att han skulle lägga ner försöken att nosa damen i ansiktet eller på andra ädlare delar.
Vi gick en lång slinga på ca 3,5 km enligt min hälsoapp. Carlos gick längre eftersom han zickzackar fram och tillbaka på gångvägarna. Finns ju lyktstolpar, grässtrån och stenar på båda sidorna som behöver vattnas tydligen.

Vilade och gosade en stund när vi kom tillbaka men sen var jag tvungen att åka hem och medicinera. Hade glömt att ta mina värktabletter och smärtan blev till slut ohållbar.

Igår hämtade Rudolf urnan med Gustavs aska från veterinärmottagningen. Jag hade svårt att göra det men Rudolf sa att han kan ju inte stå där på en hylla alldeles ensam våran lilla kisse, han måste få komma hem igen. Så igår efter jobbet åkte han och hämtade den lilla träurnan och det blev tårar igen såklart.
Vi ska strö hans aska på baksidan av tomten när det blir bättre väder någon dag. Vill ha sol och värme, det älskade Gustav.

Just ja, hämtade mina små hjärtan på förskolan i måndags. Älskar att sen dom glada när mormor kommer.
Alessia berättar för varenda en hon ser under dagen på förskolan att mormor minsann ska hämta henne. Personalen är underbar och skojar när jag kommer: Va? Kommer du? Det hade vi ingen aaaaning om, det har vi inte hört något om.
Vi lekte och åt middag tillsammans. Potatismos och falukorv och Alessia hjälpte "mossar" med moset. Lite senare var det dags för Emilie hämta (under protest) hem sina dyrgripar.

Till sist...googlade mänsklig svans och bingo! 

Verkar högst obekvämt och jag tycker det påminner om något helt annat...haha.