17 januari 2021

HärKommerAugustiÅrskrönika2020

Nu är det augustimånads tur att visa upp sig. Vad hände då kan man undra, svaret kommer nu, sen, strax eller när du minst anar. 




Vi åkte till grannkommunen och besökte Åbergs Museum. Spännande, roligt, lite läskigt men med en jättegod och prisvärd lunch.


Stella ritade av mig i min nya stjärnklänning. 


Augusti var stundtals väldigt varmt och Carlos sökte för ovanlighetens skull efter skugga och blev serverad isvatten av sin omtänksamma och alltid oroliga mormor.




















Vi fick ett härligt återseende av vår italienska vän Rory som inte bara hade packat in sin fru utan även alla sina goda viner i bilen hemma på vingården i Toscana. Siktet inställt på Odensala ett antal mil senare. Kunde inte vi åka till Italien på vinprovning fick vinprovningen komma till oss tyckte han. Vi höll med såklart och hade en jättetrevlig kväll. Vi beställde självklart påfyllning av våra favoritviner från La Casa Di Bricciano som levererades efter ett par veckor.


Det fångades både fiskar och nedfallande löv i badet 💕


Våran plan att "sno/låna" en katt gick i lås då den här lilla ömhetstörstande kissen började hälsa på. Eller kanske snarare typ flytta in. Cesar heter han och är en tjusig raskatt av modellen Devon Rex. Han bor bara ett par hus bort men valde att tillbringa mycket tid hos oss. Ingen blev gladare än vi, så rolig och mysig katt.


Spontanare till Enköping av alla ställen. God lunch i solen.



Vi fick äntligen till en middag med bästa vännerna på favoriten Un Poco. Började självklart med varsin färgglad rackabajsare på takbaren på Continental. 


Erika fyllde år och det firades med sång, tårta och bad. 


Med sorg i hjärtat slutade jag jobba, främst av hälsoskäl i världens bästa nattpatrull. Vilka underbara kollegor jag hade under detta ynka år det blev. Saknar er allihop 💗 Sista natten med gänget bjussade jag på Coronasäkrat och inplastat fikabröd och choklad. Avslutade därmed 12 års anställning i Håbo Kommun. Har mestadels varit toppenbra år med undantag för ett par år utav avundsjuka, påhopp, fjanterier och ren jävla mobbing av en handfull svaga människor. 1-0 till mig, jag blev kvar och resten blev omplacerade eller utköpta. Losers!


Min lilla, stora älskade Stella började förskoleklass. Och jag säger som alla andra...Vart tog tiden vägen?

/ Ewa


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar