Jag har bråkat, skrikigt, gråtit och ifrågasatt kommunens biståndshandläggare och inte fått ett enda vettigt svar. I torsdags pratade jag i telefonen från 10.00 till 17.30. Jag hade dessutom jobbat natten innan och min välbehövliga sömn blev lika med noll. Jag pratade med mammas läkare, utskrivningssjuksköterska, biståndshandläggare, hemtjänsten sjuksköterska på Jakobsbergs Sjukhus, distriktssköterskan, jobbet, min gruppledare, min bror, min familj, rehab, arbetsterapeuten, sjukgymnasten, biståndshandläggaren igen sen förstås min ledsna och något uppgivna mor.
Anledningen till detta? Jo, mamma fick avslag på våran ansökan om en korttidsplats i väntan på att hon skulle bli förhoppningsvis något bättre och framförallt kanske lära sig/komma överens med sina nya ben, d.v.s rullstolen.
Hon är numera helt beroende av rullstol. Hon kan inte gå, inte stå och behöver hjälp att förflytta sig till och från rullstolen och alla andra förflyttningar givetvis.
Mamma skulle skrivas ut och få komma hem redan dagen efter på fredagen. Ett hem som hon aldrig mer kommer kunna ta sig ut i från eftersom hon bor en trappa upp utan hiss. Men som den biståndshandläggaren sa så är "trapp inget hinder för att skrivas hem". Mamma kom således upp för trappan men aldrig ner igen.
.
Hon kommer heller aldrig kunna duscha, gå på toaletten eller tvätta händer, ansiktet och borsta tänderna i handfatet. Orsaken till det är att dörröppningen till badrummet är endast 56 cm och ingen rullstol kommer in där.
Lösningen till det var att en toastol skulle beställas....hör ni, beställas!? Var skulle hon göra sina behov i väntan på att den skulle beställas och anlända?
Rullstolen var inte heller på plats men den kom efter ett par samtal från en riktigt irriterad anhörig typ jag. Toastolen dök upp den också efter ett tag.
I Sverige år 2016 ska man som rullstolsburen nästan 90-årig gammal dam alltså utföra sina behov i sovrummet på en toastol. Man ska tvätta sig och borsta tänderna i diskhon i köket. Låt oss säga att man får ett diarreanfall när man ligger i sängen. Ska hon då blaskas ren med tvättlappar i köket? Fy fan så nedvärderande!
Man ska även från att gått från noll hemtjänst (förutom städ/matlåda/trygghetslarm) vara helt beroende av hjälp med 6-7 besök per dygn.
Mamma kan inte ens ta sig en kopp kaffe när hon vill, inte fylla på sitt vattenglas, inte ta en värktablett om hon behöver, inte kunna titta på tv när hon vill och inte ens kunna besöka toaletten, hon kan inte ta sig ut nedför trappen, aldrig besöka frissan/läkaren/ eller bara ut och lufta sig lite och ej heller öppna dörren om någon av hennes väninnor kommer på besök. Min bror har ingen nyckel till henne så när han ska hälsa på måste han först hämta nyckeln hos mig eller ringa hemtjänsten.
Jag är så jäkla slutkörd efter att ha stångat mig blodig dessa dagar. Tack gode gud för min förstående gruppledare som ordnade så jag fick vara ledig i torsdagsnatt med endast ett par timmars varsel.
Tack Arja, sov 12 timmar i ett sträck.
Jag förstår faktiskt ingenting hur kommunens biståndshandläggare resonerar. Skulle dom vilja att sina mammor eller kanske dom själva bajsandes på en toastol och utan att kunna sköta sin personliga hygien i ett anpassat utrymme, typ badrum.
Jag likställer det här som att sitta i fängelse, för det är ett fängelse. Mamma gråter mest och hon är helt uppgiven. Hon mår inget bra alls, har svår värk och äter ingenting. Fick i henne ett par skedar soppa idag, en halv lussekatt och två munnar kaffe.
Emilie har sedan i fredags haft en mailkonversation med ansvariga och vad säger man? Ni skulle inte tro dom svaren hon fått, eller svar och svar, hon får inga svar.
Dom menar bl.a att man "ska se över sin boendesituation innan man hamnar i en svårhanterlig situation" JA, ni läste rätt!
Så se för fasen till att ha ett anpassat boende i beredskap ifall ni drattar på arslet nästa vecka och bryter lårbenet eller ännu värre får ens stroke eller något!
Fast grejen är den att mamma HAR i februari i år ansökt ett annat boende eftersom hon visste att hon i och med sin sjukdom så småningom skulle hamna i rullstol. Hon fick avslag förstås, vad trodde ni?
Det jag inte heller kan förstå är varför dom kunde skicka hem henne utan att någonting var förberett. Och på en fredag?
När en person med stora behov ska flyttas hem gäller det att man har försökt förbereda och anpassa lägenheten, här fanns det ingen tid för sådant, allt ska beställas.
Rullstolen och toastolen kom i alla fall under dagen. Men övriga hjälpmedel då? Så urbota korkat allting, jag är så förbannad!
Här baxas hon upp i trappklättraren som dessutom höll på att välta. Hade kunnat gått riktigt illa.
Morgontoalett i svensk äldrevård 2016: En fuktig handduk i ansiktet.
Finn ett fel! Tandborstmuggen hör väl ändå hemma i badrummet
Toastol, mammas mer eller mindre förlamade ben, rullstol. En bild av verkligheten när man är 88 år.
Jag förstår din frustration.Man kan bli "skogstokig för mindre.Är det ingen i kommunen som har föräldrar?
SvaraRaderafy sjutton, jag har också hört, det finns inga platser i kommunen , flera har skickats till Tensta iaf tre stycken från Upplands-Bro.De ska bo där tills det finns plats i vår kommun. Det är nog inte bli, de hinner ö innan dess, förskräckligt hur det är idag.
SvaraRaderaMamma fick avslag på våran ansökan om en korttidsplats. Va det inte din mor som ansökte? Det står ingenting i snyftaren om att du är "god man" eller liknande. Det kanske det som är problemet, kommunen vill inte kommunicera med en obehörig, även om du i högsta grad är anhörig.
SvaraRaderaKlart det var mamma som ansökte! Vem skulle annars gjort det, ärendet gäller henne och ingen annan. Trist att du anser att detta är en snyftare.Som anhörig har man sin fulla rätt att kommunicera med kommunen (läs:stånga sig blodigt)
RaderaGod man? Varför skulle hon behöva det? Hon kan fortfarande prata och tala för sig själv. Jag är ingen god man eller liknande, jag är bara en enkel dotter som står upp för min mammas rätt till ett värdigt liv när hon blev väldigt sjuk plötsligt och hamnade i rullstol. Det skulle flera gamla och sjuka behöva. Som anhörig är man långt ifrån obehörig.
SvaraRadera