Fredag

Fredag! Och min sista riktiga långledighet börjar lida mot sitt slut. Förjävligt rent ut om det nu blir så att det är min sista.  I dag är det stormöte på jobbet och alla är på krigsstigen såklart, råder mer eller mindre lynchstämning på arbetet nu har jag hört från kollegorna. Jag är laddad, mina kollegor är laddade, nu kör vi!

Äsch, nu ska jag för några minuter försöka släppa jobbet vilket såklart är svårt. Har mer eller mindre grubblat på eländet sen jag fick reda på alla sjuka förändringarna i måndags.
I tisdags så tog jag ut Carlos på en liten biltur. Vi åkte till mormor och hälsade på, fikade och Carlos slickade torra smulor från mandelkubben som hamnade på golvet. När vi åkte hissen ner igen så var det ett gäng tanter som blev alldeles till sig av den lilla charmiga fransosen. "Halledudandemig så söt man kan vara då", lät det och Carlos gjorde sitt bästa för att hälsa och dregla på allihop.

Fick även den stora äran att hämta mitt lilla Lyckopiller från förskolan. Hon är alltid så glad! Och på väg från parkeringen så gjorde vi snöbollar av förhoppningsvis säsongens sista snö som vi kastade på en skylt. Oj, vad hon skrattade!

Vi tillbringade 8 timmar på Danderyds ortopedakut eftersom Rudolfs protesknä svullnat upp och värkte elakt. Alla klagar på akutsjukvården men vi håller inte riktigt med där. I alla fall inte för just det här besöket. Det gick som tåget, alla var så tillmötesgående och trevliga. Ursäktade sig flera gånger för väntetider som jag inte tyckte var några längre direkt. Det enda som tog tid var en 4 timmars väntan på provsvaren.
Toaletterna var välstädade och toapappret fint vikt som på värsta finhotellet. Starbucks stod parkerad precis utanför så vi redde oss utan problem. Fick väl i oss en och annan latte.

Tre läkare, alla så fantastiskt trevliga, undersökte knät och var för ett tag ganska oroade. Först beslutades att han skulle bli inlagd för att få intravenös antibiotika men efter att ha fått provsvaren så ansåg dom att han fick åka hem.
Då blev kraken glad, han ville inte sova på sjukhuset och vi landade här hemma klockan 02.30. Rudolf stupade i säng medans jag var vrålpigg och hungrig!

Gustav blev glad när vi kom hem och vi myste i soffhörnet, drack te och åt mackor innan vi kröp i säng och hann sova en timme innan terrorn började. Äta, ut, in, vatten, äta, in, ut o.s.v. Undrar när jag ska få sova en hel natt utan avbrott?

Lunchade med maken i Kungsängen igår. Åt en Carbonara som inte var särskilt välsmakande men äggulan var desto färggladare.
Bäst var musiken som strömmade ur högtalarna medans vi åt, alla årets melodifestivallåtar. Eller alla vet jag inte, så länge åt vi inte men Loreen, Wictoria och Nano räckte för att jag skulle gå igång.

På eftermiddagen kom Stella med sin lilla familj och ordnade falukorvochmakaronermiddag till oss.
Stella var som alltid i sitt esse och tjattrade på i ett, hon är sällan tyst.
Utbrast glatt "Bra jobbat morfar" när Rudolf smakade lite skeptiskt på granatäpple som hon bjöd på.
På lördag ska hon kanske sova här om hon fortfarande vill. Vi ska göra fruktsallad och poppa popcorn till lördagsmyset har vi bestämt tillsammans.

Köpte som ni vet mig ju en ny liten raring i torsdags. Kärlek vid första ögonkastet förstås.

Vi kommer få mycket kul ihop är jag säker på. Och kameran är så mycket bättre än på min gamla.