I morse stämplade jag ut för absolut sista gången från jobbet. Inte en enda natt till som mögelhund blir det. Hälsan går före. Åkte direkt från jobbet i morse till lättakuten på min vårdcentral. Blev sjukskriven fram till semestern, nu är jag ledig i 6 veckor och fokus är förstås att bli frisk. Frisk från allergi och att ansiktet ska återfå sitt normala utseende. Det har varit åtta oerhört påfrestande månader både fysiskt och naturligtvis psykiskt.
Att se ut som jag gjort och gör fortfarande är fruktansvärt, att hela tiden ursäkta sig och förklara varför mina ögon ser ut som dom gör d.v.s illröda, svullna, rinnande och konstant kliande. Varför mina armar är fyllda av kliande, illröda, vätskande eksem.
Mina hörselgångar är även dom drabbade och fyllda med kliande, vätskande eksem som gör mig mer eller mindre lomhörd. Tror mina nattkompisar kan skriva under på mitt eviga "Vasaru?"
I helgen som var blev jag rädd när jag jobbade. Fick svårt att andas och kände mig andfådd men som tur var hade jag mitt apotek i XL-format med mig, alltid! Jobbade hela natten med min Bricanyl i fickan.
Tufft när det sätter sig även på andningen.
Har såklart inte på långa vägar varit mig själv sen november. Har inte haft någon ork och glädje till någonting alls. Har p.g.a detta också tvingats skjuta upp min gråstarrsoperation på framtiden. Klia i ögonen när ett linsbyte skett får absolut inte göras på minst tre veckor...omöjligt. Vill verkligen göra detta dubbla linsbyte snarast eftersom min syn blir sämre och sämre.
Nu vet jag i alla fall fem stycken (kanske fler? s.k föredettingar) som blir glada och gillar det jag skriver. Att se andra må dåligt är ett mission för vissa. Grattis mission completed alltså.
Fick förklara för min läkare hela grejen igen, dålig inomhus miljö, mögel och fukt på jobbet. Att jag från dag 1 ätit dubbla doser av alla tänkbara allergipreparat, droppat Lomudaldroppar konstant, smörjt med cortisonsalva runt ögonen utan att det hjälpt ett dugg. Jag har ibland även tvingats ta Betapred som ett quickfix. Det hjälper allergin att lugna ner sig litegrann i kanske en vecka och ögonen och kroppen får vila från alla preparat. Sen blir det likadant igen, kroppen hinner aldrig läka när jag mer eller mindre är på jobbet ofta med mina 82 % som tjänstgöringsgrad.
Nu ser jag efter denna sjukskrivning och semester fram emot ytterligare en nystart jobbmässigt. Jag är glad att jag fick den här chansen till omplacering. Valde en kort mikrosekund mellan denna omplacering eller nystart på ett nybyggt boende nästgårds hos en annan privat arbetsgivare. Jag valde förstås att stanna kvar hos min arbetsgivare. Är inte alla som får den chansen.
Men det är med stor ledsamhet jag nu tvingas sluta och inte få ha kvar mina fantastiska kollegor OCH boende på P.
Blev lite känslosamt i morse när jag berättade att jag inte kommer tillbaka, jag hatar avsked.
Ni ska veta att jag trivts otroligt bra hos er. Ni har alla varit så underbara och tog emot mig där i november med öppna armar när jag mådde som sämst. Jag har återigen äntligen fått ha kul, skrattat, varit glad, längtat, varit uppskattad och känt mig mer än välkommen. Tack för att jag har fått varit en del i ert fantastiska gäng ❤ Ni är bäst! Kommer dessvärre inte och kunna hälsa på er, vill inte riskera att bli sjuk igen när jag kliver in i detta mycket sjuka hus.
På mitt tidigare jobb som jag själv valde att bli omplacerad från trivdes jag också toppen tills för ett par år sedan. Men tre toppen nattkollegor och all dagpersonal på två avdelningar gjorde så jag höll ihop, i alla fall nästan. För ett år sedan vid den här tiden var det annorlunda.
Men såklart kan ni fortsätta följa mig på mina oerhört intressanta äventyr här i bloggen. Den har ju retat gallfeber förr på avundsjuka människor ...hahahahaha!
Till er alla andra på jobbet som också har besvär och känner av den hemska inomhusmiljön (ja, det finns flera alltså!) Berätta för chefen, gå till läkare och be att få ett läkarintyg. Allt måste fram! Och då kanske saneringen sätter lite fart eller inte.
❤ KRAM ❤
Ingen vacker syn!
Här kan ni läsa om förra gången jag slutade på P, exakt av samma anledning.
Och så här i efterhand kan jag surt konstatera att jag inte fick höra hela sanningen om att mögel/fuktproblemet var s.k åtgärdat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar