Idag klappar jag mig själv på axeln och utbrister "Duktig du var!" Handlar förstås om att jag skärpte till mig, tog mig i kragen, tänkte positivt, andades, försökte sluta att sjåpa mig eller helt enkelt bara bestämde mig för att ringa tandläkaren. Jag är livrädd! Och besöker bara denna otäcking i allra yttersta nödfall och ofta då när det gått alldeles för långt och smärtan är olidlig. Som idag, typ.
Men det gick bra! En underbar tandläkare som gav ett lugnt och vänligt intryck. Inte ställde massa dumma frågor utan berättade vad han skulle göra.
Det röntgades, jag fick bedövningssprutor för att sedan påbörja en rotfyllning av den onda tanden.
Kändes ingenting och jag kunde andas och kom därmed levande därifrån, med orden "Jag tyckte du var jätteduktig" och jag kände mig som fem år igen. Fast jag fick inget bokmärke?!
Det blir fler besök, en rotfyllning tar tid. Sen hade jag ett hål till och lite annat fix.
Härligt med oplanerade jätteutgifter i juletid speciellt när man är sjukskriven och lönen är betydligt mindre än man är van vid.
Hemma igen var jag helt slut och hungrig. Bedövning satt i länge och i hela huvudet. Hade inte kunnat äta något på hela dagen pga att jag var så orolig och rädd.
Försökte mig på en tallrik fil och Erika kom ut i köket och fnissade och frågade om hon skulle mata mig. Hade tydligen fil i halva ansiktet utan jag märkte eller känt något.
Annars så har jag inte gjort så mycket mera idag. Somnade en stund framför The Real Housewives of Beverly Hills.
I morrn blir det mammatajm. Handling, adventspiff och byte till julgardiner behöver hon hjälp med.
Drar något gammalt över mig tills på tisdag.
VÄLKOMME N, TACKA R.
Had e jag jobba t här skull e jag gjor t om gjor t rät t
Prinsen väntar på käk, för femtielfte gången idag
Den här killen kan slappa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar