RapportFrånPettssonska

I dag har jag sovit snabbt, för fort och lite lite. Som tur är jag ledig två nätter och hinner återhämta mig trots det och jag gör det av fri vilja.
Anledningen till tidig uppgång är att denna vecka är min Carlos och Stellavecka. Jogge befinner sig på annan ort i tre dagar och jag hjälper Emilie med det jag kan.
Hämtade fransosen vid 12.00 sen åkte vi ner till Frölunda friluftsområde och gick en runda i spåret.
Inte helt sant, vi gick ingen runda (men det låter bättre) vi gick spåret rakt fram till badplatsen sen vände vi och gick tillbaka.
Är som ni vet orolig och rädd för det mesta, och i skogen lurar många farliga djur och kanske en och annan dåre till människa.
Ni minns väl att jag och Carlos gick vilse just i det där spåret förra året? Hur jag ringde och snyftade till Rudolf som såklart bara skrattade och tyckte att det var totalt omöjligt att gå vilse just där. Ont i foten hade jag också vid det traumatiska tillfället, usch!
För att då idag minimera risken med just att komma ur spår eller stöta på en björn eller kråka så gick vi rakt fram och sen rakt tillbaka och hittade bilen där jag parkerat den, smart va? Carlos var duktig som alltid och skuttade fram som en gasell och pinkade på allt han såg.

Annars har helgen varit otippat bra trots jobb. Har haft det behagligt och lagom att göra på jobbet.
Lite skillnad från den helgen jag jobbade sist, då jag grät av trötthet och maktlöshet vid hemgång.
Man måste ju känna att man hinner med alla orosmoln och allt övrigt man ska göra och det har jag verkligen gjort i helgen. Skönt att för en gångs skull känna sig nöjd när man stämplar ut. I lördags sov jag till 16.00! Beror nog främst att jag fick sova ostört då Rudolf sjösatte båten och Gustav sov ute.

I går kom lilla familjen på besök. Stella hade varit på kosläpp i Uppsala och visade stolt upp sin tatuering och berättade om kossorna som hade hoppat av glädje och att hon fick bulle och mjölk. Spännande dag för henne.  Nästa år vill jag också åka på kosläpp och äta bullar och bli gaddad.

Bo Krister kan man lita på, han kommer alltid igen!

Kanske det här vore något för Rudolf han gillar ju Elvis?

 

 

 Till sist, dagens lunch på det som jag absolut inte skulle kunna klara mig utan. Lättfil, cornflakes, skivad banan och lite russin. Såförjäklagott!

Kommer jag garanterat önska som min sista måltid om jag någon gång får dödsstraff.

Nu ska vi strax åka hem till Carlos, Stella ska hämtas vid 16.00 men jag brukar inte kunna vänta så länge. Glider nog in strax efter draghålet där på Norrboda.