12 juni 2017

Skithelg!

En riktig skithelg är äntligen till ända. Skithelg när det gäller jobb och hälsa, som tur var blev det några glädjestunder med barnbarnen som vägde upp det negativa en smula i alla fall. Dom ger mig glädje och kärlek något som det råder total avsaknad av på arbetet.

Vi skrattar inte längre på jobbet, det är för tungt kroppslig för att inte tala om psykiskt, ingen orkar och det är ingen som helst trivsel. Så känner i alla fall jag sen vet jag inte vad dom andra säger, ingen pratar knapp utom någon enstaka. Och pratar vi är det mest om praktiska saker gällande jobbet.
Jag gör mitt jobb, förhoppningsvis som alltid bra men hinner inte med allt eller alla jag skulle vilja.
Den här helgen har jag dessutom haft ont. Ont i nacken, det klickar, knastrar och värker varje gång jag rör skallen och sen en annorlunda huvudvärk på det. Kan förresten knappt röra huvudet och så här i efterhand skulle jag nog valt att stannat hemma, Men som det giriga snåla fruntimret jag är så kämpade jag på.
I morgon fick jag en akuttid hos kiropraktor Rosenfors, hoppas på underverk.

Sov som en stock till 12.00 idag. Gick upp en sväng och upptäckte en fästing som höll på att äta upp mig. Mitt på magen hade den bosatt sig och jag gick raka vägen och hämtade Gustavs fästingborttagare. Hann tänka borrelia, TBE och jag skulle tagit det där vaccinet.

Fick bort elakningen men upptäckte att några bendelar eller var det var satt kvar. Helvete! Dessutom hade jag svårt att böja på nacken och försöka med pincett få bort resten. Bara hålla koll några dagar framöver. Hatar dessa fullkomligt onödiga djur.


Lill-Zlatan var på besök i lekstugan igår.  



 Välkomna!


Det går framåt med altanbygget. Fast altan? Det blir ett uterum. Ett uterum med både isolerat golv och tak som kommer att kunna utnyttjas året om. Ett extrarum på ca 26 kvadrat och det kommer bli så fint. Längtar tills det blir klart så min fina rottinggrupp vi köpte förra året kan ställas på plats. Jag vill pimpa och fixa. På onsdag kommer glaskillen och måttar för glaspartierna.

 Var på nattmöte på jobbet i kväll. Och vad säger man? Trodde i min enfald att vi alla jobbar mot samma mål, att vi ska stötta varandra och hjälpa istället för stjälpa. Nja, det blir nog ingen mer närvaro för mig på framtida möten. Trist.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar