21 maj 2016

Fredag

Idag har jag absolut ingenting att skriva om. Dagen har varit ganska trist och väldigt stillsam. Förflyttar mig mellan säng, kök, soffan, toaletten och schäslongen. Det gäller att hålla foten i högläge..alltid helst.  Har nästan inte alls ont numera, det drar lite bak i hälsenan när jag går bara, sen lite molvärk emellanåt.  Tre dagar efter operationen är det säkert helt normalt.


Idag lyckades jag min vana trogen att äta frukost i soffan framför Nyhetsmorgon. Plastade in mackan i gladpack hällde upp te i en otät termosmugg och sen gäller det att ha stora fickor på byxorna. Idag hade jag det. Annars så är jag väldigt nöjd över min lilla souvernir jag köpte på Eurovision. Ett liten ryggsäck, typ gympapåse för 120:- Den är helt perfekt att bära med sig vad jag behöver under förflyttning. Iphone, laddare, Ipad, vattenflaska, glasögon, någon frukt är väl vad jag inte klarar mig utan. Ryggsäckar är bra!


Stella är otrolig! Hon blippar på morfars telefon som hon inte gjort annat. Lyckades ta en selfie och en bild på taklampan. När jag sa till henne att mormors Iphone är mycket bättre än morfars Samsung så tittade hon på mig med sina stora vackra ögon...nöp sig i armen och sa AJ...Fattar ni Ajfån..AJ. Hon kan färgen blå också och sen sa hon Gustav nästan helt rätt. Hon pratar på som bara den nu, kommer nya ord hela tiden. Smart barn det där!



Familjen Gomez-Pettersson hade handlat med sig korv med lite olika tillbehör, så dagens middag blev goda grillade korvar med frenchhotdogbröd eller vanligt korvbröd. Tror Stella åt fyra korvar! Till efterrätt grillade Emilie ananas med mjölkchoklad på i foliepaket som vi njöt tillsammans med vaniljglass. Var supergott!
Stella och Carlos ville inte åka hem när det var dags för hemfärd. Längtar så tills foten är läkt och dom kan vara hos oss lite mera.

Trodde för övrigt att Bianca Ingrosso skulle vinna kvällens final av Let´s Dance, men inte gjorde hon det. Detta trots att jag röstade två gånger. 
Nu ska jag sova, i alla fall försöka. Blev en powernap på eftermiddag när tristessen var som störst. Hoppas jag kan somna ändå.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar