Passar på att blogga lite om dagen som varit medans kanelbullarna jäser i köket. Stella önskade sig nämligen just mormors kanelbullar till sitt kalas och självklart så ska hon få det.
En sanning med modifikation eftersom lilla flickebarnet aldrig har smakat en kanelbulle, det var såklart hennes rara mor som var sugen på bullarna.
Annars så började dagen i ilska, ledsamhet, frustration, förtvivlan och obehag efter att ha sett och läst nyheterna om den fruktansvärda flyktingkatastrof som just nu pågår, och har pågått länge, i Medelhavet. Sjuk värld vi lever i!
Speciellt en bild etsade sig fast på näthinnan, ni vet säkert dom flesta vilken jag menar. Bilden på den lilla treåriga pojken som spolades i land på stranden på någon grekisk ö. Vet inte så noga eftersom jag inte pallade att varken läsa eller titta på bilden. Hur i helvete får detta ske? Barn eller överhuvud taget inga människor ska behöva uppleva detta fasanfulla som pågår just nu medans vi sitter i hemmets trygga vrå och gnäller om småsaker.
Ska i helgen röja i garderoberna, plocka fram allt vi inte behöver, köpa hygienartiklar och blöjor för att lämna till ett uppsamlingsställe i Kungsängen som sedan kör det vidare till en ideell förening som i sin tur åker vidare i september till Grekland och delar ut till dom behövande. Människa till människa.
Vi kan inte sitta med armarna i kors vi måste hjälpas åt, dra vårt strå till stacken och i alla fall försöka att hjälpa alla dessa miljontals människor som lever i skräck och misär. Vill man inte garderobsrensa kan man väl åtminstone skänka en hundring eller flera.
http://vigorvadvikan.com/
Har du åkt än Jimmie?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar