9 februari 2016

IkeaKålpuddingGrinigMake



Slappar i soffhörnet med en smärtande fot i högläge. Det räckte alltså att trava omkring på Ikea några timmar för att foten skulle bli värre.
Jag som i går var så glad för att den kändes bättre och att jag hoppades att foten faktiskt kanske kommer att läka utan operation. Vill såklart helst inte operera mig.

Vi handlade mycket bra-att-ha-grejer till Erikas lägenhet, gardiner, en jättesnygg matta, stekpanna, en grön växt, golvlampa, rullgardin och massor med annat piff.
Jag handlade också en del bra grejer. Stekspadar och nya saxar till Rudolf som gnäller över dom vi har. Sen lite presenter till Stella...som låter! Ska det bli någon schlagerartist av henne så ska det börjas i tid.
Köpte även en potta och en pall så hon når handfatet när händerna ska tvättas när hon är hos mormor.

Vi lunchade i den alltid mer eller mindre fullsatta restaurangen. Jobbar inte vanligt folk?
En god räksallad till mig och varmrökt lax till Erika, väldigt gott och prisvärt. Kul att studera folk också, ni vet det är mitt stora nöje. Se hur folk beter sig, smackar när dom äter, står i vägen och är osams.
När vi skulle hem till Erika så var jag helt lost, tack gode gud för gps-en som Erika följde och guidade mig slaviskt.
Körde inte fel en gång och lyckades till på köpet hitta en parkeringsplats utanför porten i Solna.

Det var värre när jag i rusningen skulle hitta hem. Hade tänkt mig att ta vägen där vid Bromma Blocks men hamnade fel och blev sittande i någon slags kö i Sundbyberg.
Kom hem i alla fall och fann min trötta och lite lätt grinige make i soffan iklädd sin Dressmannmorgonrock.
Stackarn hade börjat arbeta 4.00 i morse, frivilligt. Anledningen var att det skulle vara ett event i Kulturstallet med start klockan 9.00 och det tar ungefär 5 timmar att få en behaglig inomhustemperatur i denna jättelokal. Var rart av honom att se till att gästerna slapp frysa.
Klockan 14.00 hade han åkt hem och stupat i säng ett par timmar. Men ändå var humöret inte det bästa när jag dök upp. Nu har han sovit igen sen ett par timmar, lika bra det. Kanske han kan få en inblick i hur jobbigt det är att arbeta natt?

Gjorde en kålpudding ur matkassen i dag, har aldrig gjort kålpudding tidigare. Tror faktiskt inte jag ätit det heller någon gång. Tyckte det var jättegott och väldigt mättande men idag var det första gången surmulen till make gnällde på middagen.
Så där ska inte kålpudding se ut, varför är såsen så ljus och vitkålen var för hård. Men ändå så åt han upp allt och lite till.

Jaja, skit samma nu laddar jag inför morgondagen. Tidig uppstigning för att ta emot sotaren mellan 8.00-10-00. Sen en snabb handling och vidare till Carlos som jag tänkte rå om hela dagen.

 Gekåsvarning på den kundvagnen!

Har aldrig fattat det här. Om det finns massor med lediga rutor på en parkeringsplats VARFÖR i helvitte måste man trängas då? Puckon!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar