18 februari 2016

Ingenting!


Mina gullfisar!

Efter en relativt tyst och stilla natt och en ansträngande bilkörning hem i snömodden hamnade jag som tur var i sängen och inte i diket. Det var snorhalt bitvis, läskigt!
Hade mer ont i foten i natt och vilovärken när jag skulle försöka sova var hemsk. Men till slut somnade jag nog av ren utmattning och två Alvedon. Första natten är alltid värst, följande nätter borde således bli lite lättare i alla fall om man ser till tröttheten.

Vaknade exakt 14.00, utav Gustavs mat-och-sov-klocka. Försiktigt väckt med en liten tass på min näsa. Han var hungrig och ville ha sällskap till matskålarna. Just det, matskålarna i plural. Kokt torsk i den ena, torrfoder i den andra, blötmat i den tredje och vatten i den fjärde. Likt förbaskat hade han smaskat i sig mitt skinkpålägg till frukost ett par timmar tidigare.
I det här huset lever man som en kung om man är katt!

Har inte så mycket att orda om en dag som denna då jag bara har sovit. Ska ringa min glada mor nu och styra om fredagshandlingen i morgon till en senare tid vid 15.00.  Få se hur det tas emot.
Risken är väl att Willys är stängt, eller att allt är slut eller det värsta av allt det är mycket folk.
Smällar man får ta, morsan!








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar