Erika30FiradesMedFisk

Idag fyller min lilla Erika 30 år! Eller fyllde för innan jag fått iväg det här inlägget är det den 30 augusti skulle jag tro.

I natt när jag satt och letade passande bilder av 30-åringen i lådan där vi har alla gamla papperskopior och album så blev jag nostalgisk. Hjälp, vad vi har gjort mycket skoj trots att man ständigt hade dåligt samvete när barnen var små att vi aldrig gjorde något.  Fast det är klart att vi gjorde, jag satt och fnissade för mig själv när jag såg bilder på oss, Rudolf och mig. Hockeyfrilla? Lika träningsoveraller? Hur såg vi ut egentligen?

Jag tog massor med kort minns jag och gör fortfarande, tokklickar på det mesta med varierat resultat. Men en sak gör mig ledsen att alla dessa papperskopior från 80-talet börjar att blekna. Vad som gör mig glad däremot är att jag upptäckte att Stella är väldigt lik Erika när hon var i samma ålder.

Samma bus i blicken, samma leende, samma lurviga frisyr (Erika utan lockar förstås) och framför allt så himla gulliga båda två.

Har sagt det förut,  men kunde jag få hoppa in i en tidsmaskin skulle jag göra det omedelbart, utan tvekan.

Drömmen vore att få återuppleva småbarnsåren igen. Som jag njöt av dessa två underbara små barn. Mina barn dessutom ❤❤❤ dom är bara bäst!

Fast jag njuter såklart nu med när dom är 30 och 32 år. Idag har jag bjussat på födelsedagslunch i Kista Galleria. Råkade få syn på denna s.k running sushi när Emilie och jag handlade födelsedagspresent till Erika i Kista häromkvällen.
Blev jättesugen att prova. Sushi är jag i och för sig alltid sugen på men på det här sättet är nytt för mig och även för Emilie. Erika har ätit running sushi i Japan, så hon var rutinerad.
Var jätteskoj! Man siktar in sig på den lilla tallrik med dom sushibitarna som man vill sätta tänderna i när den rullar förbi på bandet, öppnar luckan och rycker åt sig. Barnsligt enkelt och förjäkla gott. Billigt dessutom, 115:- och sen var det bara att köra.

Kul att självaste jubilaren inte kom med på en endaste bild, på sin egen födelsedag! Vilken dålig fotograf,

Att äta buffé är förenat med ren och skär livsfara. Man har ju nollkommanoll koll på hur mycket man stoppar i sig. Här är talltiksstaplarna i hrrmmm.....halvtid! Kör en #YOLO så ni hajjar!

Efter ett antal döa fiskar i magen så rullade vi ut och behövde varsin kopp kaffe för matsmältningens skull.
Espressohouse och världens största kopp kaffe köptes till mig. Var så mätt att jag fick i mig endast halva.
Längtar redan till återbesöket på denna trevliga sushirestaurang. Då kommer jag äta med måtta, idag åt jag med mina barn och ett barnbarn.

Norra Europas nöjdaste solstråle!

 

 

 Vi åkte direkt och hämtade Stella från förskolan. Men istället för att åka hem så följde hon med mig hem ett par timmar. Det märks att förskolan är intensiv, hon är ganska trött när hon kommer därifrån.

Vi tog det lugnt med lite Ipad-tittning, hallonätning, en tur till lekparken, sen diskade hon, ritade och hjälpte till med middagsbestyren. När vi ätit middagen klart så var hon så trött att jag trodde hon skulle somna i bilen när vi åkte hem till Kungsängen. 

Men innan dess så hann hon busa med morfar som var lite sen hem från jobbet ikväll. 

Med andra ord så har denna dag varit toppenbra. Skönt att ha något att göra och skönt att ha några att umgås med så jag slipper fokusera på mitt onda.

I morgon är en annan dag!