Ewa-Magnetröngten1-0

Efter snudd på tre sömnlösa nätter var det då idag dags för magnetröntgen av min nacke. Kände mig faktiskt lugn och inte alls orolig när jag klev upp i morse vid 6.00. Tänkte att jag har inget val, nacken måste kollas upp. Visste att personalen skulle ta väl hand om mig också, så det kändes bra.

Det är inte liksom själva magnetröntgen, det trånga "röret" jag oroar mig för. Där var min plan att inte ens titta på maskinen när jag kom in. Det jag oroade mig mest för var att jag inte skulle kunna klia mig när jag låg därinne. Är ganska trångt och dessutom får man något burliknande föremål över ansiktet.
Jag är som ni vet ganska allergisk med eksem och skit överallt. Främst i hårbotten. Naturligtvis så kliar det när man inte kan klia sig och såklart så framkallar jag detta själv.  Har senaste dagarna övat på att tänka bort och inte klia och det gick inte alls. Ja, ni hör själva vilket himla psykfall man är!

Förklarade min oro för den manliga sjukskötaren innan jag forslades in i röret. Han var fantastisk och förklarade att jag blir röntgad i sekvenser på ett par minuter och att det efter varje sekvens blir tyst ett tag. OM jag då måste klia mig eller annat skulle jag trycka på den s.k panikknappen jag hade i högernäven. Han tyckte vidare att jag skulle prova utan lugnande och skulle det inte funka så skulle vi avbryta och han skulle ge mig något jag slappnade av på.
Men kan ni fatta...det kliade inte en endaste gång!
Vidare förklarade han att hela undersökningen skulle ta 12 minuter, jag blev överlycklig och sa till mig själv med den mest bestämda rösten jag hade "SKÄRP DIG, det här klarar du!"

Och tänk att jag gjorde det! Var såklart inte den mest angenäma upplevelsen jag gjort men det gick. Jag tittade inte en enda gång utan blundade och räknade. Räknade 12 gånger till 60 och vips så sa han i lurarna jag hade på mig att nu är det klart. Härlig känsla!

Gick till närmsta café efteråt. Var hungrig då jag inte ätit någon frukost hemma innan. 

En redig latte och en matig surdegsmacka var jag värd och de smakade himmelskt.

 Har ni förresten åkt pendeln till stan på sistone? Numera finns inte Karlbergs station kvar utan har ersatts av Odenplan. Det var jättefint och fräsch därnere i underjorden. Fanns hur många hjälpsamma människor som helst i reflexvästar som gick omkring och visade förvirrade resenärer tillrätta. Dock inte mig, jag kunde själv.

När jag kom hem så var det godnatt, sov i ett par timmar och nu känner jag mig utvilad och det har infunnit sig ett lugn. Nu är det bara att vänta på svaret som skulle skickas till Dr Carlos på vårdcentralen. Håll tummarna att det inte är något allvarligt.