I en dag var jag överlycklig, glad och utropade äntligen har det vänt. Men sen så åkte rullgardinen ner och jag är så ledsen och bedrövad att hälen nu inte känns ett skit bättre. Snarare tvärtom eller i alla fall lika som tidigare. Smärta vid belastning och vid vila, typ alltid.
Kunde inte sova i natt på grund av denna molande värk i fot, underben och knä. Och nu efter att ha fredagshandlat med mamma, städat bort julen hos henne och lite annat pyssel så ligger jag här igen. Har inte ens plockat ur diskmaskinen det får Rudolf göra när han kommer hem.
På måndag får jag väl då för tredje gången uppsöka vårdcentralen för att försöka få en förlängning på min sjukskrivning. Tror det är väldigt dumt och helt omöjligt att jag skulle kunna vara fit for fight med denna smärta på onsdag.
Den förra läkaren ställde så in i bömben dumma frågor. Hon ifrågasatte varför jag inte kunde jobba. För att jag har ont såklart, pucko, och kanske vore det bäst att jag blev HELT återställd innan jag kör igång. Kände mig som en simulant.
Sitter och letar på Vårdguiden om det finns någon annan väg, kanske en ortoped som man inte behöver remiss till eller liknande. Kom med förslag, gärna snabba förslag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar