Idag har jag sparat på stegen vill jag lova. Tror det blir desto mera travande i natt på jobbet. Exakt två månader har jag varit sjukskriven med undantag av ett gästspel på tre nätter i julveckan.
Blev glad över det bemötande jag fick när jag ringde Sofiahemmets fotkirurgiavdelning på telefontiden klockan 13.00.
Här snackar vi proffs, jag fick prata med en mottagningssköterska som var bland det trevligaste jag pratat med genom tiderna. Så förstående, hon ställde lite frågor och ville helst att jag skulle komma idag typ, hon tyckte mitt hälseneonda inte lät vidare värst bra.
Nästa fredag ska jag få träffa en doktorn som jag inte minns namnet på. Hoppas på under såklart. Bara det att få tid hos någon som vet vad han snackar om och är specialist på området gör mig lugn.
Hon avslutade samtalet med att önska mig varmt välkommen nästa vecka och att jag skulle försöka om det gick ta det piano på jobbet.
Annars så har jag inte gjort något speciellt. Anne P kom och hälsade på och vi fikade och snackade strunt. Skönt med sällskap.
Nu ska jag förbereda jobbväskan, ta en kaffe och sen vila en stund. Ska bli kul att åka till jobbet. Längtar efter mina kompisar, fast jag är väldigt skepstisk till hur det ska gå. Just nu är värken i hälen värre än någonsin, varje steg jag tar smärtar för att inte tala om vilovärken. Jag är så less!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar