Verkar som även bloggen har tagit långledigt. Jag har liksom ingenting att skriva om mer än att jag har det så bra och inte gör ett dugg av intresse.
Idag har jag varit en sväng till Bålsta och småhandlat lite bra-att-ha-saker. Sen direkt till Carlos som var pinknödig.
Emilie är värre i sin stukade fot i dag så vila av vänstertassen var att rekommendera. Jag tog Carlos på en skogspromenad som varade exakt 32 minuter.
På 32 minuter hanns detta med: Det blev fyra bensprattel, två fina bajshögar, otal pinkningar och minst tjugo stillastående.
Hade inte den telefonpratande kvinnan i toppluva med tre luspudlar gått om oss i spåret så hade vi stått där och lekt staty fortfarande. Nu agerade dom så finurligt harar åt fransosen som är ganska lättlurad.
Fralla bestiger berg!
Fralla tar rygg på luspudlarna
Barnet föredrar mumsa på handduk istället för nappflaska
På tal om barnet...Stella hade precis vaknat när Carlos och jag kom tilbaka från språngmarschen i skogen. Det leende hon fyrade av mot mig är obetalbart...älskade barnbarn!
Vi lekte en stund innan det var dags för mormor att åka hem och vila. Tar på krafterna att vara ledig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar