SkönaSöndag

Tänkte summera dagen i ett klassiskt bildregn a´la Ewa. Det vill säga med massa halvtaffliga
Iphonebilder av skiftande resultat. Tror ni börjar bli vana.
Måste skynda mig lite, snart knackar Gunvald Larsson på dörren och då vill jag vara klar med detta här.

 Vi började med ett lunchstopp på Mc Donalds i Stäket. Dessvärre, såklart så hade flera samma tanke...att få i sig snabb mat snabbt. Var tydligen någon fotbollsturnering i omgivningarna för hela stället kryllade av träningsoverallsklädda pojkar och deras hurtfriska tränare/föräldrar.
Jag åt den där grillade kycklingwrapen, drack en Ramlösa och en mellanlatte.
Men sorrry...det var inte gott! Visst man blir ju mätt för stunden men näe...det finns bättre lunchställen. Det bästa med Gyllene M:et är deras latte, magiskt goda.

Vidare åkte vi förbi Familjen Carlsson för att smygspana på deras nybyggda superfina hus. Såklart var dom hemma och vi blev erbjudna både kaffe och invändig husesyn, rara människor det där.
Men vi avböjde vänligt och sa att vi kommer gärna en annan dag, vi var ju på väg till sjukhuset för att hälsa på farfar och skulle möta upp Yvonne strax efter draghålet.
Men självklart vill vi gå husesyn vid något annat tillfälle, deras gigantiska studsmatta såg också väldigt inbjudande ut...























 Jakobsbergs Sjukhus, herregud säger jag! Denna oerhört fula, trista. tråkiga, gråa, hemska betongbunker har sett exakt likadan ut sen den var nybyggd 1970. Men snälla...piffa till den på utsidan också, ser ju förtaskig ut, man blir deprimerad bara av att se eländet!

Farfar däremot blev jag glad att se, han har piggat på sig ordentligt sen jag såg han sist på Danderyd. Han pratade och skojade som vanligt. Hoppas nu det håller så han kan komma hem igen, det är bästa mediciner tror jag, hemmiljö.

 När vi kom hem var Rudolf så trött och slut så han skulle "sträcka" ut i solen en stund. Dressmannskjortan åkte av och solens strålar kunde värma denna välsvarvade bringa........
tog fem röda innan snarkningarna hördes milsvida...snaaaaaaaaaaark!

 Som den goda hustru jag är så lät jag grappen (finskt uttal) vila och började förbereda middagen istället. Fick en kärlekshälsning i form av en potatis. Visade senare Rudolf den och han utbrast:
 "Vad kul..ett arsle!" Man ser olika på saker med andra ord....                         

Kolla mina fantastiska rosor jag fick från Ferry för åtta dagar sedan..!

Så fina fortfarande, älskar färgen!

Gustav höll sig på bordet, säkrast så när Carlos var i antågande.  Han tycker nog att det är ett himla springande på fransosen här. Fast jag tror han gillar det också, är nog bara mest rädd för den dreglande och ibland lite väl på kompisen.

"Ursäkta, vad händer?"

Skeptisk uppsyn på Carlos.. gullefis!

 

Efter god grillmiddag så tog Emilie och jag Carlos på en frallenad. Jädrar vad han pinnade på, kopplet var för en gångs skull sträckt mellan mig och hund. Brukar inte vara så vanligt förekommande. 

I alla fall inte med hunden före mig! Visst är det sträckt koppel emellan, men då är jag före och han efter.

Under frallenaden passade han även på att bestiga Mount Everest på ca 35 cm över havet.

Mäkta stolt kille!

SÅ! Ett par minuter till godo innan Beck börjar. Hoppas ni får en fortsatt trevlig kväll.