4 januari 2015

LiteLedsamt



Som tur var höll sig både boende och övriga onaturliga besökare på jobbet sig lugna i natt.
Men såklart går timmarna så mycket långsammare, jag tror jag tittade på klockan minst hundra gånger.
Man är aldrig nöjd, är det för stökigt gnäller jag för det och är det för lugnt så är inte det bra heller.
Jäklig svenskt att gnälla på allt va?

Sov hur som haver förbaskat skönt ända till 14.00. Gustav var inne en sväng i sovrummet vid 10.00 och tramsade runt. En eskort till hans matskål blev det och sen var han nöjd. Tror jag börjat komma över min sömnskräck måste för bövelen sova med eller utan saliv i fel strupe.

Har varit till farfar på Norrgården och hälsat på. Tyckte han såg lite ledsen ut i dag, tror jag det.
Inget värdigt liv för en människa som för ett par veckor sedan var glad, pigg, uppegående och kunde prata. Nu sitter han där i en rullstol, halvtaffligt uppallad med en kudde märkt "Dialys" (?!), blicken är ledsen och tom, slang i magen, halksockor på fötterna (till vilken nytta?), och kan inte prata.
Har han ont? Sitter han illa? Skaver det någonstans? Kliar det? Behöver han sitta på toa? Har han svårt att andas? Är han törstig? Fryser han? Svettas han? Oroar han sig för något?
Usch, det är hemskt.  Rudolf mår riktigt dåligt över att vara där, han skyller på allt möjligt och går inte dit om inte jag är med.
Vi var där en timme och jag såg på honom att han var trött, hoppas han fick vila lite efter vi gått.

Träffade min faster också (har halva släkten där) och hon var så glad och klädde på sig ytterkläder för hon skulle med mig hem. Fick avleda, lura och smita för att vi skulle kunna gå därifrån.
Puh, som en dag på jobbet ungefär.

Nu är jag ledig två nätter. Dessa sovfria dagar ska ägnas åt mamma(jippie), bakning, klädinköp och lathet.
Sen ska granen ut också. Tomtarna förpassades redan i förrgår tillbaka till lådan. Men granen är kvar, har försökt delegerat ur det till två andra men dom verkar inte ha nappat.
Kanske blir det några ytterligare kapitel i min populära Årskrönika om jag hinner, orkar och finner inspiration.


Här ser ni ett exempel på slarvmajas lathet....filtret i torktumlaren! Vem fan har tumlat katten kan man undra?


Tiden går snabbt, idag är det precis en månad sen vi åkte till Kap Verde.
Huj, vad det går med vindrufs i håret.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar