17 juli, idag fyller jag femtiofyra år och en månad. Detta firades med att jag slog mig lös från min sjuka make och tog med mig lilla mor ut på utflykt. Oj, vad glad hon blev!
Tanken var att vi bara skulle handla men sen kom jag på att hon någon gång sagt att hon ville åka till Häggeby Kyrka, vi har tydligen några gamla släktingar som ligger begravda där.
Först for jag in på Ica och köpte lite blommor, att komma tomhänt till en kyrkogård funkar inte. Mamma var glad och gick med bestämda steg till graven, satte sig på gräset och fixade med rosbuketten. Hon är väldigt "stapplig" och ostadig på benen så på marken satt hon bra.
Häggeby Kyrka, en väldig söt liten kyrka på landet.
Smygkort...säg det inte till henne!
Sen åkte vi vidare mot Wenngarn, mamma levde upp i bilen. Sa att det här var den roligaste dagen på hundra år.
Eftersom hon har svårt att gå så körde vi runt på området trots man egentligen inte ska göra det. Men va fasen, Rudolf har byggt hela tjottaballongen då får vi göra lite som vi vill anser jag. Vi gick på baksidan av slottet och tittade på den vackra slottsparken och fontänen, vi var in på loppisen, vi tog ett varv ner i allén där bostäder ska byggas i höst, vi körde till Engelska Parken för att titta på djuren, men inga syntes till, ja förutom ett gäng tyska turister. Mamma var imponerad! Hon har sett hur Wenngarn sett ut tidigare, så skillnaden för henne var mer än märkbar.
Jag parkerade vid hotellparkeringen och vi gick in på Anstalten, spanade runt för att sedan ta hissen till restaurangen.
Vi åt varsin gudomlig räkmacka och tog kaffe och vaniljpannacotta till efterrätt. Mamma betalade glatt!
I receptionen såldes det nytryckta böcker om Wenngarns förvandling på ynka 9 månader, en sådan köpte hon också gladeligen. Tror det blir en till utflykt med henne, var kul att se henne så glad för en gångs skull.
Efter denna heldagsutflykt så åkte vi till Willys och handlade. Lämpade efter 4,5 timme av en mycket nöjd men trött mamma, tror hon vilar nu.
När jag kom hem så berättade Rudolf att han tagit tempen, 40,3 visade den....va? Skojaru sa jag, är du så sjuk.
Men nu efter lite Alvedon har han bara 38,5. Det finns hopp, liket lever med andra ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar