I går styrde vi kosan mot Sundbyberg jag, Emilie och lilla gråa musen. Vi skulle hälsa på Frida, David och lilla bedårande Iris och samtidigt leverera musen till barnet i fråga.
Asså, det där barnet!!! Hur söt får man vara, skulle kunna äta upp henne. Så liten, enkel, nöjd, rar, gullig, charmig och alldeles.....alldeles underbar!
Kanske en aning korta ben än så länge...men snart så blir det fart på både mus och barn.
Tre fingrar på bordskanten och gröt i hela ansiktet.
Åh, vad jag tycker om dig Iris.
Efter kaffe och smarrig äppelkaka åkte vi hem igen. Jag fortsatte till jobbet där jag hade en bra natt.
Nu är Carlos här, hans föräldrar är på Gröna Lund och äter langos och roar sig med Jogges familj. Hoppas dom slipper regnet. Här vräker det ner och för första gången så gick vi slottslingan utan vare sig bensprattel eller trams. Jädrar vad frallan pinnade på i regnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar