Efter ytterligare en natt i lugnets tecken somnade jag utan vare sig dusch, frukost eller kattgos redan vid 7.45.
Sov som en död till 12.30 då det var dags att ta sig till spisen för att påbörja dagens middag.
Kan tyckas en aningen i tidigaste laget men grejen är den att dagens kulinariska höjdpunkt krävde minst fem timmars koktid, kärlek och ömhet.
Men det är det värt! Och jag behövde ju inte för den sakens skulle sitta på en stol framför kastrullen och glo på den. Som vissa män säkert skulle göra...haha.
Har berättat om den här Paolo Robertohistorian tidigare men den tål att upprepas.
Sådärja!
Efter varsamt puttrande hela eftermiddagen blandar jag ner den kokta gnocchin och öser för syns skulle lite färsk basilika över.
Att man innan servering har på rejält med riven parmesan är liksom slutfinishen. Sen är det bara att njuta för det är såinihivittigott och mättsamt.
Här finns receptet om ni vill testa på att vara fjättrade vid spisen en hel eftermiddag.
http://mittkok.expressen.se/recept/langkokt-kalvkott-i-tomatsas-med-gnocchi/
När slutar fästingarna äta på Gustav? Går inte en dag utan att jag plockar bort ett antal hyresgäster på honom. Den här satt illa, precis ovanför ögat, stackars Gustav.
I morse klockan 6.00 var det mörkt. Tog en dimmig bild från balkongen på jobbet.
Bara att acceptera, hösten är här vare sig jag vill eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar