9 november 2014

OxfiléOchTandpetardrama


 Livet är verkligen en schlager, och jag är så glad åt denna julklapp. Säger som jag säger ofta, det var det bästa jag sett och jag skulle lätt se den en gång till. Men mer om själva föreställningen i ett senare inlägg.
Nu tänkte jag ventilera middagen med Rudolf. En lättsam tillställning med god mat, dryck, härliga samtal och fastkilade tandpetare. Fast skulle man varit nykär och ha massor att prata om samtidigt som man tittar varandra djupt i ögonen (har sett på tv att det görs så ibland) så är inte O´Learys att föredra.
Herregud, det finns ju så mycket annat att titta på där, speciellt alla tv-apparater som är placerade på varenda kvadratmillimeter.
Hög volym i lokalen är det också och det gör ju inte saken bättre speciellt inte om man har en hörselnedsättning på alla öronen (läs: halvdöv, snudd på hel)
Skriver med en smula ironi och JA såklart hade vi det trevligt det råder det ingen tvivel på och med tanke på att notan slutade på 1200:- så hade vi det riktigt bra, blev mätta och runda om magen.




Inte kanske den mest fördelaktiga bilden på min nachostuggande make. Under förrätten berättade Rudolf ingående hur just nachos tillverkas, jag lyssnade med ett halvt öra medans jag försökte få så mycket guacamole som det bara gick på chipsen. Var nåt med nån gubbe som kavlade ut, mätte tjockleken noggrant, skar ut, torkade i en jättetorktumlare för att sedan tillsätta kryddor. Minns inte var gubben hette..Olov kanske? Duktig var han i alla fall.


 Bookmaker sandwich tror jag varmrätten hette. Vi valde sammalika fast varsin och det var supergott. Någon slags grillad surdegsmacka med en rejäl skiva perfekt grillad oxfilé på, lite olika såser, sallad och pommes = 275 propoints....minst! Hela årets veckobonus rök på mindre än en kvart. Hur kommer det nu gå med skumtomtarna till jul?

Strax efter vi ätit upp började dramat....det visade sig att halva Rolfs oxfilé fastnat mellan två tänder i överkäken som gjorde att hela O´Learys tandpetarförråd hamnade på vårat bord. Köttbiten vägrade släppa taget, Rudolf kämpade med tandpetarna och till slut tog han i så att en tandpetare fastnade och gick av.
Grattis!  Nu hade han BÅDE oxfilé OCH tandpetare fastkilad i truten.
Kunde han inte stoppa i något mer nu när han ändå var i gång. Jorå, nu sattes tunga artelleriet in...bordskniven OCH gaffeln och jag lovar att det var knappast på något litet diskret sätt som operationen ägde rum. Här snackar vi försök till att spetta loss obehöriga invånare mellan dessa tänder.
 Dessvärre så fick han varken loss maten eller tandpetaren, ont gjorde det också. Jag är glad att inte gaffeln kilade sig fast också, hade sett lagom skoj ut.
Han skulle fortsätta jobbet i garaget när han kom hem sa han, mumlade något om avbitartång, hacka  och ståltråd. I skrivande stund vet jag inte hur det gick, men jag lovar att återkomma med resultatet i  morgon.

Drack en (två!) väldigt god/a drink/ar, Raspberry Mojito slank ner i min torra strupe i ett nafs, är ju mest krossad is i mojito. Tror man blir ganska lurad faktiskt.
Nu ska jag ta min lilla snarkande sängkamrat och gå en trappa ner och försöka sova. Glömde öronpropparna hemma idag igen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar