Härliga lördag

Så var det helg igen. Nu går det undan bara 4 veckor kvar till 50-årsdagen. Härligt!
Men fortfarande en del som inte hört av sej om dom kommer eller ej.
Nu har ni drygt en vecka på er.

Men just idag känner jag mej som 150 år. Har fruktansvärt ont i min vänstra häl. Den är svullen, röd och ömmar. Kan knappt gå.
Har väl säkert någonting med min kroniska hälsporre att göra.
Så det är ett vackert par här hemma nu. En haltar på höger ben och den andra på vänster!

Hur har natten förflutit annars då?
Ganska bra faktiskt. Min lite lätt klena man vaknade till när jag och Gustav la oss i sängen vid strax före 24.00.
Han beställde då två Panodil och ett stort glas vatten att ha på nattduksbordet (läs: pallen)
Sen somnade han om, och som han sov! Nu var man tillbaka på tågstationen igen.
Gustav valde att ligga längs med hela hans onda ben, som om han ville skydda det.
Plutten!
I morse klockan 05.00 så blev jag väckt av Rolf som stod vid sänggaveln, han undrade om det var för tidigt att ta dom starka morfintabletterna.
Nej, för fasen ta dom sa jag! Då hade han ont, men bäst att fråga tjänstgörande sjuksköterska först!

Jag somnade om och vaknade 4 timmar senare möttes av en glad man i köket som glatt kvittrade "Godmorgon!".
Herregud, något har hänt eller så är det morfinet som gör honom så rosig och kvittrande trevlig.
Jag letar fortfarande efter hakan eftersom jag tappade den i samma ögonblick som han frågade om jag sovit gott???!

Idag ska vi inte göra så mycket. Rolf har tränat lite, gått ett liten sväng på vägen och nu ligger han och vilar i soffan.
Det är ju en viktig hockeymatch senare idag och då bänkar vi oss förstås.