Ja, idag har man inte gjort många knop. Mycket beroende på min hårt värkande förbannade hälsporre. Detta gjorde att jag om möjligt ville minimera mina steg till antalet. Och som ni vet är jag bra på att inte göra någonting. Men det blir tråkigt i längden faktiskt.
Nu tänker ni där ute i cyberrymden....men hon får väl gå till doktorn då och sluta gnälla!
Mmmm jag har varit hos doktorn förut eftersom jag haft problem i 4 år. Hälsporre blir oftast kronisk och man ska vila sej i form (JAAAA) någon gång fick jag en cortisonspruta rätt in i hälhelvetet. Hjälpte minimalt.
På eftermiddagen åkte vi ner till Ådö och hälsade på Rolfs bror Ulf. Egentligen var det för att betala gamla skulder....ni vet spritleveransen för två veckor sen.
Där gullade jag med sötaste vovven Seffi som är en välbekant raring hos oss. Förut innan Gustav flyttade in till oss så hade vi Seffi mycket när hennes ordinarie vårdnadshavare roade sig med annat.
Nu får hon istället vara på Gunillas hundpensionat.
Ni skulle sett henne...hon blev så glad, hoppade upp och ner som en gummiboll.
Jag gick en liten promenad med henne och då passade hon på att bajsa så duktigt! Jag som har en lätt störning var med med kameran vid själva nedslaget....se bild!
Nu står min man, ni känner honom vid det här laget och snor ihop nåt käk. Blir det någon favorit i repris struntar jag i att ta kort. Villl inte verka tjatig.
Hej på en stund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar